Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LISA MAGNUSSON: Det enda som är värre än att kvinnor gratisjobbar är att de får betalt

/

Annons

Den första folkbarnträdgården öppnade redan 1904 i arbetarstaden Norrköping, men det var först på 1970-talet som dagis gick från en praktisk lösning till en uttalad politisk vision. Den röststarka organisationen Rädda familjen satte sig genast på tvären. Skulle kvinnan tas ifrån sin livsuppgift, och barnen berövas sitt behov av en närvarande mamma? Folk borde ta hand om sina egna ungar.

Denna uppläxande anda förknippas än idag med konservativa krafter. De understryker gärna vikten av att barn har både en mamma och en pappa, men när det kommer till kritan är det bara mammorna de bryr sig om, kvinnorna. Det är de som ska fostras, för de vet inte sitt eget bästa. Överraskande nog faller även dagens vänsterfeminister in i just den där nedlåtande, moraliserande tonen som tidigare var förbehållen den misogyna högern.

För vänstern finns bara en sak som är värre än att kvinnor utför en massa obetalt arbete i hemmet, och det är att de får betalt. När ett förslag om skatteavdrag för hushållsnära tjänster, det som nu kallas rut (rengöring, underhåll, tvätt), presenterades sommaren 1993 möttes det därför med högljudda protester. Man pratade om pigjobb och skitjobb, och menade att det är förnedrande att städa hos andra; folk borde ta hand om sitt eget stök.

Ingen skulle få för sig att nedvärdera klassiskt manliga hushållssysslor på det sättet. Ingen talar om rot (renovering, ombyggnad, tillbyggnad) som "drängjobb". Socialdemokraterna i Stockholm tog fasta på just detta när de 2010 lanserade ett motförslag om en "butlertjänst i kollektivtrafiken". För nog ser vänstern fördelarna med rut, bara det att den manligt kodade titeln butler har en air av elegans som väl gjorde att allt kändes bättre. Trots att det rör sig om exakt samma tjänster.

83 procent av svenskarna är positiva till rut, enligt Sifo, och Skatteverkets siffror visar att över en halv miljon personer gjorde rutavdrag 2014. Majoriteten av användarna är kvinnor, framgår av Statistiska centralbyråns mätningar, och sju av tio har en månadsinkomst under 32 000 kronor. Detta är alltså kvinnorna som vänstern sätter sig till doms över och vill lära upp i städandets karaktärsdanande kraft.

Att regeringen nu sänker maxbeloppet för rut gör inte så stor skillnad för vanligt folk. De flesta använder bara tjänsterna då och då. För fönsterputsning, eller storstädning, eller barnpassning när förskolan är stängd. Däremot gör vänsterns negativa inställning tillvaron osäker för dem som verkar inom branschen – inte bara för att fokus ligger på annat än att verkligen förbättra arbetarnas lön och jobbvillkor.

Städföretagen ökade med 24 procent under de fem år som följde på rutavdragets införande år 2007, enligt Statistiska centralbyrån. Den största andelen av dem drivs av invandrarkvinnor som i sin tur anställer andra kvinnor och invandrare. Men efter valet har nyföretagandet minskat kraftigt i branschen. Det är med andra ord kvinnors och invandrares försörjning man äventyrar när man motarbetar rut. Det är dem man förolämpar när man pratar om skitjobb, dem man stigmatiserar och kallar pigor. Allt i den feministiska fostrans namn.

Mer läsning

Annons