Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lilian Sjölund: Klart hon måste avgå – och för detta blir hon älskad

En politiker är aldrig så älskad som när hen avgår.

Annons

Aida Hadzialic kommer att hitta en nya plats i de främre S-leden.

Aida Hadzialic, före detta gymnasieminister, hann knappt lämna presskonferensen där hon meddelade att hon lämnar regeringen, förrän spekulationerna om hennes come-back inleddes.

Det originella i hennes fall är att hon är älskad av såväl höger som vänster. Hon kallas en lysande politisk stjärna med fantastiska framtidsutsikter, av de egna leden.

Borgerliga opinionsbildare omfamnar henne för hennes tydliga avståndstagande från och kritik av identitetspolitiken och för att hon uttryckt sitt ogillande om religiösa friskolor.

De som snöat fast på vinster-i-välfärden-debatten jublade i högan sky när hon tyckte det var dags att sätta ner foten: Skolor hör inte hemma på börsen!

Debatten har svajat hela helgen och tagit stickspår som man inte trodde var möjliga. Utbrottet från Salif Tufekcioglu, ungdomsimam, som stämplar henne som "för integrerad" och ingen "riktig" muslim, då hon druckit alkohol får ses som ett av de mer skruvade exemplen.

Historien i korthet: Aida Hadzialic kallade till en blixtinsatt presskonferens på lördagen för att berätta att hon avgår. Hon hade åkt fast i en nykterhetskontroll efter det ödesdigra misstaget att sätta sig i en bil och köra över Öresundsbron. Efter ett par glas vin. Samma kväll.

Hon och statsministern var överens om att hon måste avgå. Att han inte närvarade vid presskonferensen har också satt i gång spekulationer men fann sin naturliga förklaring i att Aida Hadzialic själv ville stå ensam och "ta ansvar" på podiet. Nu betraktas det som höjden av mod och civilkurage men tja... Att vara minister i en regering som ska styra landet är en gång för alla inte ett "vanligt" jobb.

Nej, de behöver inte vara några övermänniskor, politikerna. Och ja, de får begå misstag som alla oss andra, utan att brinna i helvetet.

Men, det är helt omöjligt att sitta kvar i en regering, jobba på departementet som ska lägga framtidspolitiken för unga människor, delta i lagstiftningsarbetet som vi alla medborgare anmodas att följa och sedan själv brista så i omdömet.

Måttstocken för vad väljarna upprörs över, varierar mellan länder. Vad som är helt oacceptabelt i USA skulle knappt bli en nyhet i Sverige.Så varför hävdar vissa att det råder moralpanik för att Aida Hadzialic avgår?

Samma debatt pågick kring Mona Sahlins fadäser. Att hon inte kunde skilja sin egen privatekonomi (och inte heller sköta den) från regeringens, reducerades till att kallas Tobleroneaffären. Dock blev det helt tyst efter det senaste debaclet med livvakten och de falska intygen. Kanske gick gränsen där.

Sverige har en sträng alkohol- och trafiklagstiftning. Det är åtminstone jag tacksam för då dödstalen sjunkit. Risken för att åka fast har också fått ämnad effekt: De flesta av oss tar inte bilen när vi druckit vin. Inte ens dagen efter.

Jämförelsen med SD-politikers beteende är också märklig. Att de begår så mycket värre brott, men ändå sitter kvar. Men SD sitter (tack och lov) inte i regeringen. Det är ju det enskilda partiets ledning som fattar beslut om enskilda politiker har fortsatt förtroende eller inte. Förmodligen hade inte järnrörsskandalen passerat utan åtgärd i något annat parti än SD.

Väljarna ger som bekant sin dom vart fjärde år. Och då brukar det handla om förd politik.

Förmodligen står och faller inte regeringen med Aida Hadzialic. Ärligt talat kan jag inte på rak arm säga vad hon rent politiskt uträttat så här mitt i mandatperioden. Sannolikt är också att Socialdemokraterna hittar ett annat uppdrag åt henne. I politiska sammanhang är hon fortfarande ung och har framtiden för sig, som det brukar heta.

Lena Hallengren (S) spås bli ny gymnasieminister. Nej, vi behöver ingen.

Däremot behöver inte Stefan Löfven utse någon efterträdare (Lena Hallengren nämns som favorit), även om utbildningspolitiken är regeringens viktigaste och kanske mest prioriterade. De kvarvarande två ministrarna borde klara jobbet.

Mer läsning

Annons