Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läsa och lära för livet

/

"Bildning är snarare en möjlighet man ger sig själv, en fribiljett till alltfler paradis".
Så filosoferar Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, som flytt Sverige till förmån för Finland och Helsingfors universitet. För att hitta studenter att undervisa som vet varför Edith Södergran skrev på svenska trots att hon var född i Sankt Petersburg och dog på Karelska näset, eller vem Sapfo och Homeros var.

Annons

Intellektuell snobbism, kan säkert en och annan avfärda den diskussion som just nu pågår och som handlar om vart bildningsföraktet i Sverige kommer ifrån. Men i så fall är det bara ännu ett uttryck för historielöshet. Och brist på bildning.

Ohlin-förlaget har samlat skribenter i "Bildningsresan" som funderar kring ämnet, vad det gör med oss, vilket samhälle vi får och hur gamla folkrörelseideal som möjliggjort klassresan för så många, plötsligt inte är aktuellt.

Samtidigt överlämnas en litteraturutredning vid bokmässan, beställd av regeringen, som haft i uppdrag att undersöka läsandet och litteraturens ställning.

En dyster rapport som förmodligen knappt skulle förstås av dem utredningen handlar om.

Var fjärde pojke i nionde klass, förstår inte den enklaste text. Läsförståelsen har minskat de senaste femton åren och det är framför allt pojkar som har problem.

För den mer praktiskt lagde bör det ringa varningsklockor. I förlängningen betyder nämligen den låga läsförståelsen att när pojken blivit en vuxen man förstår han inte det finstilta i kontraktet på lägenheten han köpt, än mindre lånevillkoren.

Juridiska texter, försäkringskassebesked eller instruktionsböcker för nya hushållstekniken blir rena grekiskan.

Det vill säga om inte argument biter som att skönlitteratur och studier i främmande språk ger oss en omvärldsförståelse som vidgar det demokratiska tänkandet och i förlängningen utvecklar det civiliserade samhället.

Om vi inte förstår historien förstår vi heller inget av vår samtid. Och för att komma tillrätta med bildningshålet som uppstått hos hela generationer, så måste läsförmågan höjas betydligt.

Ett läslyft är ett första steg och att börja med de små barnen är självklart. Läs för dem varje kväll innan de själva kan öppna dörren för en livslång bekantskap.

Samtidigt som litteraturutredningen presenteras ska 10 000 platser från landets universitet och högskolor bort. Ett vikande studentunderlag är en förklaring. Samtidigt är trycket på de återstående platserna stort och högskoleprovet lockar fortsatt tusentals sökande.

Vad får då stryka på foten? Enstaka kurser och humaniora naturligtvis. Studenterna ska gå fix och färdiga program, som leder till jobb. Sverige behöver sjuksköterskor och ingenjörer.

Till och med näringsminister Annie Lööf (C) hävdade i söndagens partiledardebatt att vi går i skolan för att få ett jobb.

Nej, det gör vi inte. Vi går i skolan för att rustas på bästa sättet för det här livet. För att vi ska kunna tillvarata våra demokratiska rättigheter. Och leva upp till våra skyldigheter. Ta till oss skönhet och känna empati för våra medmänniskor. Skilja på rätt och fel och inte begå samma misstag om och om igen. Och inte heller uppfinna hjulet varje år.

Om inte bokhyllan står i vardagsrummet, ska den göras tillgänglig i skolan.

Alla kan inte bli akademiker i Sverige. Alla kan inte, alla vill inte och för övrigt skulle landet fullständigt stanna av i så fall.

Men alla ska erbjudas chansen att vidga sina referensramar och skaffa sig en livsviktig livskunskap.

Mer läsning

Annons