Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärdomen av den stora skogsbranden är att ensam inte är stark

/
  • Boende i Gammelby tillhörde de som fick evakueras undan lågorna under fjolårsbranden.

Det började som en gnista den 31:a juli och en vanlig svensk sommarskogsbrand. De första dagarna följde jag branden som nyhetsansvarig redaktör på TV4Nyheterna. När livesändningen den 3:e augusti kl 22 gick ut i etern syntes bakom reportern helikopter efter helikopter som hämtade vatten i sommarnatten var det uppenbart att branden sedan länge passerat vanlig.

Annons

Trots att TV4 var enda riksmedia på plats den kvällen och sände direkt kunde varken jag eller någon annan föreställa sig den explosionsartade utvecklingen som skulle ske dagen därpå när jag klivit av nyhetsvaktskiftet.

Under den 4:a augusti spred sig elden från 4200 till 14 000 hektar. En person omkom, två skadades allvarligt, ett 60-tal byggnader förstördes och evakueringen omfattade 1000 människor, 1200 nötkreatur och 500 får.

I brandbekämpningen deltog vattenbombplan från Frankrike och Italien, totalt kämpade 2000 personer i räddningsinsatserna och 72 mil brandslangar låg utdragna i skogarna.

Ett 30-tal utredningar på olika nivåer har gjorts om lärdomar från branden och den stora sammanfattande utredningen som ska föreslå förstärkt svensk krisberedskap oavsett om det handlar om skogsbränder, stormar, översvämningar eller krig ska vara klar i januari.

MSB har redan nu hintat några slutsatser som behovet av en nationell förstärkningsresurs för ledning och samverkan. Stödet behövs eftersom det hittills entydigt har pekats på problem att skala upp insatser inklusive stöd från andra EU-länder, hantera frivilliginsatserna, få lägesbilder och att kommunicera samordnat till allmänhet och medier. I praktiken spreds mycket information i sociala medier, och allt var långt ifrån korrekt. Till det kommer arbetet att säkra gjorda lärdomar samt att öva med många olika parter inblandade.

En diskussion efter branden går in i civilminister Ardalan Shekarabis (S) ambitioner om storregioner och storlän, ska alla länsstyrelser ha kompetensen att hantera allting eller ska ansvaras delas? En annan lagstiftningsdiskussion blir också förenklat regelverk för utbetalningar av ersättningar till drabbade kommuner.

MSB verkar, tack och lov får man säga, inte inne på att exempelvis permanenta en extremt kostsam satsning på vattenbombplan som Miljöpartiet gjorde populistiskt utspel om under brinnande valrörelse och ställde mot JAS-plan. Där är lösningen enklare och billigare, att bättre utnyttja den samlade helikopterverksamheten och att åter ge försvaret uppdraget att ha civil kapacitet samt vid behov hyra in plan för stationering nära riskområde.

En lärdom som ledarsidan gärna pekar tydligt till MSB handlar om att för egen del på allvar göra bruk av Sverige är med i EU och kommunicera vidare att man kan nyttja den civila solidaritetsklausulen i EU genom ERCC (Emergency Response Coordination Center). Här har MSB tidigare, både i eget material och i delfinansierat material lyckats helt missa EU-medlemskapet. Om inte ens MSB tar upp möjligheterna till gränsöverskridande hjälp till Sverige, varför ska då en räddningsledare begära det? Dessutom är ribban satt så att räddningsledaren måste fysiskt skriva under en begäran.

Eftersom erfarenheterna från vattenplanen också visar att det kan ta tid att få hjälpen på plats så måste en begäran om hjälp komma så tidigt som möjligt. Förbättrad lägesanalys ger verktyget men någon måste också kunna ta upp telefonen för att ringa om internationell hjälp. Ensam är inte stark.

Det är några av lärdomarna från sommaren 2014, för när elden tar fart utom kontroll är det försent.

Mer läsning

Annons