Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbpolitik för en halv procent

/
  • Statsminister Stefan Löfven och fru Ulla Löfven i 1:a maj tåget i Göteborg på söndagen.

5000 beredskapsjobb. Socialdemokrater runt om i landet välkomnar det reformbesked som statsminister Stefan Löfven utlovade i sitt 1 maj-tal.

Annons

Det är ett förståeligt gensvar. Men utan frälsning i marginalen. Regeringen är lika gravt beroende av en konkret jobbpolitik som de cirka en miljon människor som väntas befinna sig i utanförskap. Detta enligt regeringens egna beräkningar.

Indirekt innebär beredskapsjobben att regeringen nu erkänner att höga ingångslöner har skapat en oönskad tröskeleffekt in på arbetsmarknaden. I egna dokument beskriver Socialdemokraterna att enkla jobb har rationaliserats bort från den svenska arbetsmarknaden. Den som har ett beredskapsjobb kommer få utföra sysslor åt svenska myndigheter som i dag inte utförs. Som exempel nämns "enklare administration. naturvård och skydd av vårt gemensamma kulturarv".

Det är inte IT, och teknisk utveckling som har rationaliserat bort dessa arbetsuppgifter. Om så vore fallet, skulle uppgifterna vara en integrerad del av myndigheternas IT-system. Boven i rummet är de höga ingångslöner och lönenivåer som kännetecknar svensk arbetsmarknad. Kostnaden att koppla en anställning till att utföra dessa uppgifter blir allt för hög, och väljs därför bort.

Beredskapsjobb är en metod för att kringgå det problem som uppstår när arbetskostnaden är så pass hög att arbetsuppgifter väljs bort. Samtidigt: 5000 beredskapsjobb. En miljon i utanförskap. Regeringens jobbpolitik omfattar en halv procent av de som behöver en sysselsättningsstrategi. Regeringen måste därför återkomma med fler konkreta förslag för hur jobben ska bli fler.

Det kommer inte räcka med åtgärder likt beredskapsjobben. Regeringen måste återkomma med fler konkreta förslag så att de som befinner sig i utanförskap blir anställningsbara. För att uppnå det finns egentligen bara två alternativ; att höja deras kompetens till kraven på svensk arbetsmarknad, eller att sänka kraven för att komma in på arbetsmarknaden.

Erfarenhet talar för det senare alternativet. Men då måste Stefan Löfven ringa sin kompis Karl-Petter Thorwaldsson och förklara att dagens kollektivavtal är ett hinder för att outbildad arbetskraft ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Mer läsning

Annons