Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbcoacher ingen genväg till framgång

/

Den massiva satsningen på jobbcoacher har haft försumbar effekt på de arbetssökandes chanser att få jobb. Det visar en rapport från Arbetsförmedlingen, som Göteborgs-Posten rapporterade om på söndagen.
De senaste tre åren har över 1,5 miljarder lagts på coacher, men sannolikheten för arbetssökande med jobbcoach att få jobb är lika stor som för dem utan coach.

Annons

Inte alla jobbcoacher är anlitade av externa företag och organisationer. Arbetsförmedlingen själv anställer också jobbcoacher. Men det går inte att visa på någon skillnad mellan interna och externa jobbcoacher. Problemet verkar alltså inte vara oseriösa aktörer – även om sådana förekommer – utan att jobbcoachningen som sådan inte är särskilt effektiv.

Att den arbetssökande själv ska få välja vem som ska ge honom eller henne stöd är dock rätt tänkt.

Arbetsförmedlingen har ofta anklagats – i en ibland tröttande kritik – för att vara ineffektiv, stelbent och bidragsfokuserad i sitt sätt att närma sig de sökande.

I idealfallet kan jobbcoacher göra det möjligt för sökande med särskilda behov eller särskild kompetens att få jobb som passar just dem. Det finns till exempel ett jobbcoachningsföretag som är specialiserat på att hitta jobb åt sökande som har disputerat.

Där har Arbetsförmedlingen ingen specialistkompetens att erbjuda.

Ändå är den sammantagna bilden att jobbcoachreformen är ett misslyckande. Frågan är naturligtvis om pengarna hade kunnat läggas på bättre saker.

Jobbcoachning går ut på att lära de sökande att bli bättre just på att söka jobb: att skriva CV och personligt brev samt att hantera en anställningsintervju.

Självklart underlättas matchningen på arbetsmarknaden om den sökande kan berätta för arbetsgivarna vad han eller hon kan, och självklart är det positivt om coacherna kan förmå de sökande att tro på sig själva och orka söka de jobb som faktiskt finns.

Men det finns en gräns där jobbcoachningen övergår till att lära de arbetssökande att bli bättre på att vinna ett nollsummespel: att de sökande skriver bättre personliga brev eller är mer självsäkra på anställningsintervjuer gör inte att de är mer kompetenta, eller att det finns fler jobb att söka.

Bättre vore kanske om mer av pengarna istället gick till praktik och kompetenshöjande åtgärder.

För de som kommer in på arbetsmarknaden direkt efter avslutad utbildning är ofta bristen på arbetslivserfarenhet ett stort hinder.

För andra är det bristen på utbildning som är problemet.

Välformulerade CV:n må vara viktiga, men det är utbildning och erfarenhet som gör folk anställningsbara, och som i längden bidrar till att nya jobb skapas.

Mer läsning

Annons