Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ideologiska dogmer räddar inte klimatet

I veckan som gick inträdde ”Overshoot day”. Dagen då vi började övertrassera jordens resurser, enligt en rad miljöorganisationer.

Annons

Man ska alltid vara vaksam på hur den här typen av mätningar görs. Men att vi använder jordens naturresurser, på ett sätt som inte är långsiktig hållbart, är bevisat bortom allt rimligt tvivel. Vi vet att det pågår en uppvärmning av jorden på grund av fossila bränslen. Vi vet att det finns en gräns för hur mycket vi kan bruka av vissa resurser, utan att ekosystem vi är beroende av kollapsar.

Hushållning med resurser. Miljöfrågorna måste mötas med noggrannhet och pragmatism.

Miljö- och klimatdebatten handlar om mycket komplexa frågor, och sällan har den bredare debatten koll på vad det är man vill uppnå, eller vilka faktorer vi ska mäta och fatta beslut utifrån. I sommar har till exempel diskussionerna gått heta kring frågan om mat – en viktig miljöfråga. Vad är det egentligen vi bör lägga på grillen? Kött eller vegetariskt? Ekologiskt eller konventionellt framställt?

Det är naturligtvis helt i sin ordning att intresseorganisationer och andra opinionsbildare bevakar hur politiken förhåller sig till alltifrån regeringens handel med utsläppsrätter till kommuner som prioriterar ekologisk mat. Det handlar inte bara om hur privatpersoner väljer att konsumera, utan också om hur politiker använder våra skattepengar.

Men även här har frågan om vad vi vill uppnå försvunnit i positioneringar. Ekologisk matproduktion tenderar exempelvis att släppa ut mer koldioxid, men ge bättre djurhälsa och biologisk mångfald. Vilket är viktigast i den svenska miljön? Är det kanske så att vi bör köpa konventionellt vete, men ekologiska ägg. Att det är olika lämpligt för olika produkter?

Det är upp till var och en av oss att bestämma oss för vad vi prioriterar, men vi bör åtminstone få alla fakta på bordet inför att vi ska rösta om vad våra politiker bör besluta, eller när vi själva står där vid butikshyllan och ska välja i mataffären.

På samma sätt bör vi förhålla oss även till andra miljöfrågor. Om en skärpning av svensk lagstiftning påverkar hur mycket som produceras i andra länder, där produktionen ger mer utsläpp, är det verkligen klokt att genomföra den skärpningen då? Vissa politiska beslut får inte nödvändigtvis de effekter man först tror, snarare tvärtom.

Miljöfrågorna, vare sig de gäller utsläppsrätter eller matvanor, är en av vår tids största utmaningar. Sådana måste mötas med noggrannhet och pragmatism – och genom att hela tiden mäta de konkreta resultaten av olika handlingar och politiska policyer. Ideologiska dogmer passar i det här fallet bättre hos de politiska ungdomsförbunden.

Mer läsning

Annons