Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I vården spelar det roll vem du är

/

Det känns ganska typiskt. Att redan i första meningen av boken "I väntan på välfärden" (Sanandaji, 2012) hamnar läsaren i Gävleborgs landsting. Landstinget som nästan tycks sätta en ära i att hamna i jumboplats på diverse mätningar.

Annons

Nåväl, ambulanserna är i alla fall i gott skick. Och man är bra på att skriva ut motion på recept, då det skrivs ut tre gånger så många motionsrecept här som i resten av landet.

Men i övrigt har vi fått vänja oss vid att vara sämst i klassen med både det ena och det andra. Som väntetiden från ankomst till sjukhus till påbörjad trombolysbehandling för den som drabbats av stroke. Med de 96 minuterna det tar i Gävleborg ligger man över 40 minuter över Västerbotten som har de kortaste väntetiderna. Man är 22 minuter över rikssnittet. För den som drabbats är detta verkligt allvarligt. För varje minut utan behandling dör två miljoner nervceller och ju längre tid behandling dröjer desto större är risken för bestående skador på hjärnan, uppger Hjärnfonden som granskat väntetiderna. Visst blir det absurt att då tänka på hur Aleris i Bollnäs skär ner på grund av… bristande patientunderlag?

Runt om i Sverige får patienter vänta i månader och år för att komma till rätt vård. Det sägs att vården i Albanien är mer tillgänglig än den är i Sverige. Köerna återskapar dessutom den ojämlikhet som hela det skattefinansierade systemet är tänkt att utjämna. Den som har god utbildning och ett brett kontaktnät klarar sig bättre även här. Men det räcker inte med det. För bor du i fel län, tillhör fel social grupp, har fel etnisk bakgrund eller råkar ha fötts med fel kön är risken i dag stor att du får sämre vård än andra. Skillnaderna spänner över hela sjukvården.

I det senaste numret av tidningen Dagens Samhälle beskrivs den amerikanska organisationen Kaiser Permanente som är ett försäkringsbolag och en sjukhuskedja i ett, och med ett ansvar för 8.9 miljoner patienter. Den värderingsstyrda organisationen har linjen att sjukvården ska drivas efter evidensbaserade standarder på samtliga nivåer. Jämför det med Sveriges 9 miljoner invånare vars sjukvård drivs av tjugo olika politiska huvudmän, och med stora regionala skillnader både gällande synsätt och faktiska resultat. Som sagt, var du bor spelar roll för vilken vård du får.

Att lyfta fram sjukvård i USA som ett gott exempel brukar vara förenat med viss fara för ramaskri. Men non-profit kedjan KP, där ekonomiskt överskott är en självklarhet, har blivit ett föredöme över hela världen. Förutom de egna försäkringstagarna, eller medlemmarna som de kallas, tar KP-gruppen emot äldre eller fattiga patienter som ersätts via de offentliga systemen Medicare och Medicaid. Den tillträdande vd:n beskriver drivkraften med att säga att de inte bara ska förbättra sina medlemmars hälsa, utan även ta ansvar för livskvaliteten i samhällena där de bor. Bakgrunden till denna helhetssyn ligger inte bara i deras goda vilja. Eftersom KP också är ett försäkringsbolag där privatpersoner tecknar försäkringar, samtidigt som de av samma organisation behandlas vid sjukdom, tjänar de på att arbeta proaktivt med sina kunders livsstil och livskvalitet. Vilket naturligtvis även patienterna gör.

Och tillgängligheten, den åtråvärda, får man pris för. "Inspireras av best practise" är ett av råden Nima Sanandaji ger i sin bok för att korta väntetiderna inom den svenska sjukvården. Landstingen överlag skulle tjäna mycket på att ta in extern inspiration som kan förbättra arbetsrutinerna. Oavsett om inspirationen kommer från Västerbotten eller San Fransisco.

Mer läsning

Annons