Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hot mot en chefredaktör hotar även pressfriheten

/

Ett hot ska alltid polisanmälas även om det är svårt att komma till fällande dom. Men det är en viktig markering av vad som är acceptabelt och inte.

Annons

Men det finns skillnad på hot och hot också. Ett hot mot en publicist är även ett hot mot pressfriheten och demokratin. Det är därför en större principiell fråga än ett hot som riktas på mot en privatperson. Därför angår mordhotet som riktats mot Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg oss alla.

Läs mer: De flyende muslimerna måste få slippa fanatismen

Bakgrunden är Gefle Dagblads granskning av Gävlemoskén. Den som framförde hotet är en nära släkting till imamen Abo Raad. Som GD skriver: ”Hoten ska ha bestått i att släktingen vid minst två tillfällen under ett telefonsamtal sagt att Gullberg ska dödas eller skadas. Polischefen som tog emot samtalet upprättade en anmälan om olaga hot.”

Just nu pågår förundersökning men det står bortom tvivel att framförda hot är kopplade till Gefle Dagblads viktiga granskning av Gävlemoskén, där imamen pekats ut som den militanta islamismens främsta ideolog i Sverige.

När IS attackerade Iraks näst största stad Mosul uppmanade Raad i ett facebookinlägg att be för sina "sunni-syskon" som krigar mot "svekfullhetens, icketrognas och syndfullhetens styrkor". Raad själv har valt att inte ge några kommentarer till GD om granskningen.

Den gren av islam som Abo Raad tillhör är salafismen. Det är en sträng tolkning av islam som kan beskrivas som ultraortodox fundamentalism. Anhängarna är bokstavstroende som vill återskapa sin bild av 600-talet och som anser att andra tolkningar av islam är felaktiga.

Med hjälp av finansiering av moskébyggen har grenen kunna växa långt utanför gulfländerna. I Sverige beskrivs Abo Raad som central auktoritet inom salafismen där Gävlemoskén har fått finansiering från Qatar. GD:s granskningar har visat på fler exempel hur företrädare på olika sätt fört fram extrema tolkningar av salafismen eller stöd till IS.

Läs mer: Så krigar svenska jihadister på Facebook

Dessutom har hedersförtrycket av kvinnor granskats av tidningen. Gefle Dagblads granskning inleddes efter flera tips från muslimer som reagerat på radikaliseringen i moskén.

Det är tillsammans vi måste ta avstånd från extremism, som den extrema salafismen, och markera att dessa värderingar inte hör hemma i den öppna demokrati. I slutändan är det bara inom islam som den uppgörelsen kan avgöras, men från samhällets sida finns det flera saker vi andra kan göra.

Det behövs nolltolerans med offentliga medel som går till organisationen som på olika sätt bejakar extremism och finansiering till politiska och religiösa organisationer som kommer från icke demokratiska länder bör stoppas.

Dessutom kan Gävleborg visa på exempel till alternativ, som att bjuda in företrädare för Mariammoskén i Köpenhamn. Moskén har en kvinnlig imam men tvingas ha hemlig adress på grund av hotbilden. Moskén håller fredagsbön för enbart kvinnor men är öppen för alla på andra tider.

En publicist och en tidning kan aldrig vika för hot, hat eller trakasserier oavsett varifrån det riktas. Rollen är att oberoende granska och ifrågasätta, och det är en viktig beståndsdel av den öppna liberala demokratin. På en tidnings ledarsida opinionsbildas det, som i den här texten. För pressfriheten och demokratins skull backar vi Gefle Dagblad och dess chefredaktör.

Läs mer om GD:s granskningar:

Om islamistisk extremism

Hederskulturen i Gävleborg

Mer läsning

Annons