Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Heta paket som kan slå hårt i plånboken

/

Länge har bokbranschen levt en tynande tillvaro. Hittills i år har branschen gått sämst av alla branscher inom detaljhandeln. Men under hösten har det börjat anas en förändring. Efter deckarvågen kommer erotiken, med E L James "Femtio nyanser av honom" (svenskt förlag Norstedts) som främsta exempel på rekordsäljande sex. Eller "chick lit med feministiska förtecken" som boken ofta presenteras.

Annons

Kanske blir det alltså heta böcker i under granen i år. Handels utredningsinstitutet (HUI) kom häromdagen ut med sin prognos för julhandeln. Och som en julklapp på julafton var deras budskap även i år att julklappshandeln slår alla rekord. HUIs bedömning är att detaljhandeln kommer att öka med 1,5 procent jämfört med föregående år.

De senaste åren har det larmats allt mer om att svenskarna lånar pengar för att ha råd med det rekordmässiga julklappshandlandet. Det brukar nämnas att varje person spenderar cirka 7000 kr på julklappar, men det inkluderar allt annat som vi lägger pengar på även en vanlig månad. I själva verket spenderar svenskarna ungefär 1600 kronor mer per person under december månad jämfört med andra månader.

Trots det känner sig många tvingade att ta kortsiktiga lån för att ha råd att sprida julglädje. Och det handlar inte om några få. Ett oroväckande stort antal svenskar lever på marginalen. En liten oväntad utgift kan stöka till ekonomin för månader framåt eftersom man saknar extra pengautrymme.

Det är heller inte en företeelse endast bland personer med låga löner. En undersökning från Demoskop visar att fler än var fjärde svensk bara skulle klara sig max fyra veckor om de inte fick några pengar, oavsett om det är lön eller bidrag, vid nästa månadsskifte. Bland höginkomsttagarna med löner över 33 000 var det 13 procent som svarade max fyra veckor. I en annan Demoskopundersökning sa nästan var femte person att de under det senaste året hade haft svårt att klara sina löpande utgifter för mat, hyra, räkningar etcetera.

Förra året sparade svensken i genomsnitt bara drygt 3000 kronor, den siffran är inklusive amorteringar på huslån. En förklaring till att så många har svårt att klara en oförutsedd utgift är att ett av världens högsta skattetryck gjort att även människor med jobb efter skatt och betalda räkningar haft så pass små marginaler att det inte varit möjligt att spara. Skatten är svenskens i särklass största utgift. En person med 25 000 kronor i lön bidrar med 17 200 kronor i skatt per månad visar bland annat en färsk rapport från Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Ledarskribenten Mathias Bred påminde på Gotland Allehanda (31/10) om hur det låga sparande är något förhållandevis nytt för svenskarna. För bara någon generation sedan var svenskarna ett mycket hårt sparande folk, vilket har ändrats efter årtionden av politik som skulle lära oss att konsumera i stället för att spara. "Skattepolitiken straffade den som sparade men gav avdrag åt den som lånade".

Resultaten är buffertlösa svenskar som även med relativt goda inkomster har problem med de löpande utgifterna.

Snart går julklappshandeln in i sitt esse. Om det blir erotisk litteratur eller inte som blir årets julklapp återstår att se. Oavsett vad. Köp inte julklapparna på kredit.

Mer läsning

Annons