Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Härtill är regeringen nödd och tvungen

Annons

En del beslut sitter långt inne, trots att de är oundvikliga. Regeringens helomvändning i migrationspolitiken är ett sådant. De dubbla känslorna märktes inte minst av att Åsa Romson (MP) stundtals hade gråten i halsen under tisdagens presskonferens, när de nya reglerna presenterades.

Men 80 000 asylsökande på två månader håller inte. Sverige saknar i dagsläget kapacitet att erbjuda tak över huvudet och utbildningsplatser till alla, och kommer tyvärr inte att kunna trolla fram bostäder, skolor och lärare i närtid.

Kortsiktigt är således det enda raka att anpassa Utlänningslagen till övriga EU-länder och införa tillfälliga uppehållstillstånd och fler id-kontroller, samt begränsa rätten till anhöriginvandring. Även om det bär emot – trots att flera av åtgärderna bara är tillfälliga.

På längre sikt behövs dock mer genomgripande reformer. Den fria rörligheten inom EU bygger på att medlemsländerna har kontroll över de yttre gränserna. Därför ska exempelvis en asylansökan ske i det första ankomstlandet.

Så fungerar det inte i dag, vilket gör att Sverige tar ett oproportionerligt stort ansvar. Här är lösningen att skrota Dublinförordningen och ersätta den med ett kvotsystem, så att mottagandet sprids mera jämnt mellan EU-länderna.

En sådan reform kommer dock inte att sjösättas i morgon och därför var regeringens utspel nödvändigt. Om Sverige även i framtiden ska kunna ha en generös asylpolitik måste migrationsapparaten få en chans att komma i kapp sin kapacitet. Dessutom är det bättre för flyktingarna att stanna i exempelvis Danmark eller Österrike, än att komma till Sverige och få sova på gatan, vilket är den krassa verkligheten.

Därmed inte sagt att regeringens beslut var enkelt. Och det ska heller inte vara lätt att frångå värnandet av en generös asylrätt. Men ibland måste en regering signera obekväma beslut och likt statsminister Stefan Löfven (S) och vice statsminister Åsa Romson presentera dem tillsammans biskop Hans Brasks berömda lapp: Härtill är jag nödd och tvungen.

Mer läsning

Annons