Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har något parti verkligen recept mot arbetslösheten?

/

Vilka politiker och vilka partier har receptet som löser ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten, som är hög och plågsamt påtaglig för oss som lever och bor i Gävleborg?

Annons

Jag befarar att ingen har det.

I den politiska debatten svänger sig många med olika förslag som gör gällande att arbetslösheten ska minska.

Göran Perssons förra S-regering förlorade valet 2006 på att han inte tog frågan om arbetslösheten på allvar. Det nya allianssamarbetet framstod som både mer innovativt och trovärdigt när det gäller att få bukt med arbetslösheten.

Men vid valet 2014 kan alliansregeringen mycket väl förlora valet på den höga ungdoms- och långtidsarbetslösheten. Visserligen har antalet sysselsatta ökat med en kvarts miljon sedan alliansen tog över.

Men få - om ens några - tror att politikerna kan påverka arbetslösheten mer än marginellt. De kan göra det mer lönsamt att jobba, lindra effekterna av arbetslösheten och motverka att arbetslösheten slår alltför hårt med olika samhällsinsatser.

Och de kan skapa villkor som underlättar. Men politikerna skapar inga jobb. Det gör företagen.

Sanningen är nog den att de politiska partierna står tämligen handfallna. Det visar inte minst den senaste tidens olika utspel mellan tungviktarna i svenska politik, statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och utmanaren Stefan Löfven (S).

Dagens ungdomsarbetslöshet, som alla med rätta tycker är besvärande hög, ligger på ungefär samma nivå som den gjorde 2006, under socialdemokratisk regering. Då det dessutom var högkonjunktur.

Vad är det som säger att en ny S-regering skulle lyckas bättre? Och varför lyckas alliansen - som framstod som en ny kraft i svensk politik - inte bättre?

Den senaste tiden har media gjort en stor grej av att Reinfeldt vill ha fler låglönejobb och Löfven vill ställa sociala krav för att företag ska få offentliga jobb.

Reinfeldt har sagt att vi har för få enkla jobb men betonar samtidigt att "vi ska få fler enkla jobb men på de lönenivåer som Sverige har etablerat".

Han tittar med viss avund på grannlandet Norge, dit många unga från vår region drar iväg för att jobba, med ett större utbud av enklare jobb inom exempelvis servicenäringen.

Men när det gäller hur vi når dit blir svaret att sänka arbetsgivaravgifterna "som vi gjort" och satsa på "en jobbpakt som förenar lön och utbildningsinsatser".

Och vad ger det?

Stefan Löfvens recept handlar om att kräva att en viss procent av de anställda ska komma från en särskild pool hos arbetsförmedlingen med långtidsarbetslösa, funktionshindrande och andra personer med speciella förutsättningar, för att ett företag ska få kontrakt med offentliga upphandlingar.

"Det gäller att fånga upp dem som har de största svårigheterna och är längst ifrån arbetsmarknaden", säger Löfven.

Men hur? Tanken på sociala kontrakt för offentliga jobb låter bra men är knappast någon lösning. Dessutom har Malmö redan provat det receptet. Och partikamraten Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, avfärdade det i Ekots lördagsintervju.

"Det kommer inte att ge många jobb", sade han.

Kan det vara så illa att de politiska partierna mer eller mindre står handfallna inför ungdoms- och långtidsarbetslösheten? Och att deras olika förslag mer är ett spel för gallerierna.

Ibland befarar jag det.

Mer läsning

Annons