Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han pluggar men räknas som arbetslös

/

Killen på bilden har haft tur. Han har ett jobb. Det är ett sommarjobb. Under resten av året pluggar han på heltid, men söker samtidigt extrajobb eller feriejobb.

Annons

Då räknas han till en av drygt 36 000 grundskole- eller gymnasiestuderande som räknas som arbetslösa. Till detta ska läggas drygt 30 000 unga som studerar på högskola eller andra liknande studier som också räknas in i ungdomsarbetslösheten.

Inte konstigt då att den är så hög. Någonstans omkring 25 procent i åldern 15-24 år räknas som arbetslösa. Fast i själva verket är den mycket lägre.

Det visar inte minst den genomgång som SCB gjort på uppdrag av Dagens Nyheter.

Samtidigt som ungdomsarbetslösheten blivit en av de hetaste politiska stridsfrågorna, visar det sig att statistiken inkluderar en mängd studenter som pluggar på heltid.

Det måste vara stor skillnad på att vara en 16-åring som söker jobb på sidan om plugget och att vara en 26-åring som sökt jobb efter jobb i ett par års tid utan att ens bli kallad till en anställningsintervju.

Enligt SCB skulle siffran för arbetslösa ungdomar år 2011 sjunka från 22,9 procent till 14,6 procent om man räknar bort alla heltidsstuderande. Tidigare har prognoschefen Tord Strannefors vid Arbetsförmedlingen sagt att ungdomsarbetslösheten kan vara någonstans alltifrån 7 till 23 procent beroende på hur man räknar.

Detta är viktigt att veta. Inte för att förringa ungdomsarbetslösheten. En enda procents ungdomsarbetslöshet är en procent för mycket.

Men det är vanskligt att kalla heltidsstuderande för arbetslösa. Och det är direkt skadligt att trumma in i unga människors medvetande att en av fyra unga är arbetslös. Risken är överhängande att den typen av grovhuggen generalisering leder till uppgivenhet. Framtiden verkar mörkare än vad den i själva verket är.

Det ger signaler om att loppet är kört. Det är ingen idé att anstränga sig.

Finland, som inte räknar med heltidsstudenter i statistiken, har en ungdomsarbetslöshet på 16,2 procent. Om Sverige skulle räkna på det sättet skulle ungdomsarbetslösheten ligga på 11,9 procent.

Det är ändå högt, men långt ifrån de 25 procent som politikerna använder i debatten.

Att det är en missvisande faktisk statistik visar det faktum att Sverige under många år haft en hög ungdomsarbetslöshet. Oavsett regeringar.

I april 2006, under högkonjunktur med Socialdemokraterna i Rosenbad, var ungdomsarbetslösheten 24,6 procent. Alltså marginellt mindre än idag. Också då fanns en stor grupp heltidsstuderande i statistiken.

Då slog borgarna sossarna i huvudet med statistiken. Idag är det tvärt om. Men i stort sett samma statistik.

Det är bra att DN och andra lyfter de här frågorna och tränger bakom statistiken. Det skulle också vara bra om politikerna skulle kunna vara överens om hur verkligheten ser ut. Och hur statistik av olika slag ska tolkas.

I stället drar de fram den statistik som passar. Och tolkar den som det passar.

Killen på bilden har haft tur. Han har ju ett jobb. Ett sommarjobb. Mer ville han inte ha.

Efter sommaren fortsätter han sina gymnasiestudier. Det är den bästa försäkringen han kan ta mot att hamna i arbetslöshet längre upp i åren. Skaffar han sig dessutom en yrkesutbildning, på högskola eller i någon annan form, ökar chanserna ytterligare att få ett jobb.

Därför är det bästa politikerna kan göra att satsa på skolan och på att varje ung människa klarar av sin gymnasieutbildning.

Mer läsning

Annons