Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grön, grönare, grönast

/

Knappt hade Miljöpartiets kongressdeltagare satt sig på tåget från Umeå efter helgens partikongress, förrän centerpartisten och riksdagsledamoten Per Ankersjö på DN Debatt förklarade att hans parti är det enda som kan göra Sverige till ett grönt föregångsland.

Annons

Man kan lätt föreställa sig de ordlösa fnysningarna detta genererade hos miljöpartisterna. Centerns och Miljöpartiets tävling om vilket parti som är det grönaste alternativet i svensk politik är inte ny.

MP anklagas för att vara en alltför urban rörelse som inte ser verkligheten utanför de kollektivtäta storstäderna. Centerpartiet beskylls å sin sida för att ofta prioritera landsbygdsnäringarna framför natur och miljö. Och ute på vänsterkanten står Jonas Sjöstedt och säger att det är Vänsterpartiet som har de lösningarna på klimathotet.

Konkurrens är bra, även i politiken. Flera gröna infallsvinklar kan vässa fram en effektiv miljö- och klimatpolitik och tvinga övriga partier att agera som om de hade verklig omsorg om natur och miljö. Problemet för partierna som profilerar sig på detta sätt är att de på olika sätt saknar handlingsutrymme.

V är med sin nuvarande ekonomiska politik ingen tänkbar samarbetspartner för partier som vill framstå som regeringsdugliga. MP navigerar mer i mitten och betraktas som möjlig samarbetspartner från både höger och vänster.

I fredags talade språkröret Åsa Romson om hur partiet inte låter sig bekommas av den politiska uppdelningen i höger och vänster. Den gröna politiken har bara en riktning och det är rakt fram. Jo, just nu verkar det onekligen som att MP kör rakt fram - utan att ta tillfället att påverka den politiska dagordningen.

Den parlamentariska situationen borde erbjuda ett flertal möjligheter för ett åtminstone delvis liberalt grönt parti att ingå uppgörelser med den liberal-konservativa minoritetsregeringen.

Men sedan migrationsuppgörelsen för över ett år sedan, verkar kontakterna mellan regeringen och MP ha blivit alltmer sällsynta.Inte för att regeringen visat särskilt stort intresse för Miljöpartiet. Den illa respekterade överenskommelsen om att utvidga rätten till vård för papperslösa, har allvarligt skadat Miljöpartiets förtroende för den moderatdominerade regeringen.

Centerpartiet, "Alliansens gröna röst", verkar ibland få fungera som Alliansens gröna alibi i stället.

När det kommer till frågor som rör oljeborrning i Arktis, hanteringen av överblivna utsläppsrätter, eller Sveriges hållning till utsläppsminskningar i EU, lär det vara andra än den centerpartistiska miljöministern som bestämmer Sveriges miljöpolitik.

Vilket partiprogram som är grönast, är inte den intressanta frågan. Utan: vem lyckas utnyttja sin position för att styra Sverige i grön riktning?

Mer läsning

Annons