Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gästkrönika: Lyssna inte på arkitekterna

/

Skulle du gå till en restaurang där kocken vägrar äta maten som han själv lagar? Skulle du lita på en biltillverkare som vägrade köra det egna företagets bilar? Skulle du resa med ett flygbolag om du visste att den som ritat flygplanen konsekvent låter bli att flyga med dem?

Annons

Jag tror att de flesta skulle svara nej på ovanstående frågor. Ändå är det precis vad de allra flesta av oss är tvungna att göra när det kommer till arkitektur. De stadsmiljöer där vi tillbringar merparten av våra liv är nämligen utformade av personer som inte ens själva uppskattar dem.

Häromåret lyssnade jag på ett föredrag av den brittiske hovarkitekten Alexander Stoddart som förevisade ett bildspel med nybyggda hus i Storbritannien, parallellt med bilder på de hus där arkitekterna som ritat dem själva bodde. De nybyggda husen var alla av samma brutalistiska slag som vi idag slår som svampar ur jorden överallt i Sverige och västvärlden. Som om utvecklingen frysts någon gång under 60-talets mest deprimerande år. Husen där arkitekterna själva bodde var emellertid alla små pittoreska tegelhus med klängväxter på fasaden, i klassisk stil.

Detta är inte ett isolerat brittiskt fenomen. Enligt en ny undersökning om svenska arkitekters boendesituation, genomförd av Sveriges Arkitekter, föredrar också den svenska arkitektkåren äldre stilar när det kommer till deras eget boende. Den i särklass största gruppen bor i hus byggda före 1930, det år modernismen slog igenom i Sverige genom Stockholmsutställningen.

Att arkitekterna föredrar klassisk arkitektur skall inte hållas emot dem. De är nämligen som folk är mest. Enligt en brittisk undersökning från Robert Adams Architects föredrar 77 procent av britterna klassisk arkitektur framför modern. Likväl byggs det i princip bara modernistiskt. I England och i Sverige. Varför? Alexander Stoddart hade svaret:

–Modernism is something you do to other people.

Den modernistiska arkitekturen dominerar de byggprojekt där slutanvändarna inte själva har något inflytande över utformningen. Det handlar om offentliga monumentalbyggnader där jagsvaga politiker inte förmå stå emot, eller om flerfamiljshus som antingen skall säljas som bostadsrätter till människor som betalar oavsett utformning, eller hyras ut till människor som inte har råd eller möjlighet att välja sin boendesituation.

Villamarknaden, som vänder sig till de som haft möjlighet att påverka husens utformning, speglar bättre efterfrågeförhållandet mellan klassisk och modern stil. Majoriteten av de nybyggda villorna är påfallande traditionella, med sneda tak och spröjsade fönster. Det är hög tid att politiker och bostadsbolag slutar att lyssna till den genomtrista arkitektkåren och istället frågar sig vilken typ av hus människor vill bo och arbeta i.

Som sagt, skulle du vilja äta hos en kock som ratade sin egen mat?

Mer läsning

Annons