Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldrafritt, nej tack!

/

Lättaste sättet att undvika att nakenbilder på sig själv sprids på nätet, är naturligtvis att aldrig låta sig fotograferas utan kläder.

Men det är ingenting man förnumstigt kan säga till fjortonåriga tjejer som låtit sig övertalas av pojkvänner. Eller av någon anledning tror att det kan vara ett bra sätt att få uppmärksamhet och kärlek på.

Annons

Egentligen spelar det mindre roll vad anledningen är, att tjejerna skickat komprometterande bilder på sig själva till unga män, som sedan spridit dem vidare så att det nu är fritt fram för hela världen att titta på dem.

I alla fall går det inte att stoppa publicerandet och kopierandet. Och nästan omöjligt att hindra den skada det åsamkar flickorna.

Förhoppningsvis kan vi lära oss något. Och kanske kunde en skärpt lagstiftning skyndas på. Även om det är ett hästjobb att försöka spåra upphovsmännen till denna förnedrande nätmobbning.

Nakenbilder på 30 flickor i Hudiksvallsområdet har alltså spridits via en gemensam mapp. Till och med till grova porrsajter. Ryktena och reaktionerna på skolan, Facebook, Twitter och Instagram har inte låtit vänta på sig.

"De får skylla sig själva", eller, " det är en kul grej" eller "de är äckliga".

En polisanmälan är gjord och brottet rubriceras som grovt förtal. Det finns i nuläget ingen misstänkt, även om flickorna själva vet vilka de i första ledet har skickat bilderna till. Någon har sedan samlat hundratalet bilder och spridit dem vidare.

För en tonårstjej som försöker hitta sin identitet som flicka och kvinna, som är mittemellan barn och vuxenlivet, som inte fått sitt kvinnliga självförtroende ännu, är det naturligtvis förödande.

Inte är livet förstört för att några snuskiga, jämnåriga grabbar spridit nakenbilderna till ännu mer omdömeslösa distributörer. Men självklart känns det så.

För det första är det inte flickorna som är äckliga. Det är de som svikit deras förtroende i alla led, som kanske tjänat en hacka på bilderna, som förtjänar det epitetet.

För det andra måste vi få en allvarlig debatt och diskussion om vad ungdomarna gör på nätet. För att göra så här mot en flickvän eller tjejkompis är ingenting annat än mobbning, fullt jämförbart med att trycka ned hennes huvud i toalettstolen på skolan, eller sparka henne sönder och samman på gymnastiken.

Tonårsföräldrar kan inte skjuta ifrån sig ansvaret och hävda att de inte förstår sig på sociala medier eller internet. Det är fullständigt verkningslöst att skrika: Stäng av datorn!

Det ska inte vara ständigt föräldrafritt på den arena tonåringarna tillbringar merparten av sin tid.

Utbildningsminister Jan Björklund har fått påstötningar från Göteborgs universitet om att Skolverket borde få ett uppdrag att hitta verktyg mot nätmobbningen, så att också skolvärlden medvetandegörs. Ingenting har hänt ännu.

På Bokmässan lanserades Johanna Nilssons ungdomsroman Gilla Hata Horan, av Friends generalsekreterare Lars Arrhenius, just för att använda i skoldiskussionerna. Må den användas i klasserna.

För det tredje skulle lagstiftningen behöva hinna ikapp. Som läget är just nu går det med solens hastighet att kränka och sprida dynga om enskilda människor på nätet. Och sällan fälls någon skyldig.

Ett förslag som lämnats till regeringen är att Datainspektionen skulle kunna utfärda böter vid kränkningar.

Ett förslag som fastnat på någon tjänstemans bord.

För det fjärde, men kanske viktigast av allt – att tonårstjejer tycker att de behöver ställa upp på nakenbilder och att tonårspojkar tycker att det är en normal begäran – är kanske den största moraldiskussionen som bör tas.

Både hemma och i skolan.

Mer läsning

Annons