Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finlands Natoutredning: Säkrare med medlemskap och beroende av Sverige

När finländska utrikesministeriets expertgrupp presenterade den oberoende Natoutredningen (ska inte blandas ihop med det svenska Natomotståndets så kallade Natoutredning) i Helsingfors är det en nykter och avskalad berättelse om det säkerhetspolitiska läget 2016

Annons

Finlands president Sauli Niinistö (tv) och Sveriges kung Carl Gustaf inspekterar hedersvakten i Helsingfors.

Expertgruppen har bestått av forskare och tidigare diplomater från Finland, Sverige och Frankrike.

Läs mer: Repression, patriotism och krigsekonomi präglar Rysslands säkerhetsstrategi

Rysslands ifrågasättande av normer och principer för stater som slås fast i Helsingforsslutakten från 1975 och Parisstadgan 1990 lyfts fram. Utmaningen syns i Rysslands självbild om en europeisk särställning ”och en revisionistisk ståndpunkt där man kräver omförhandling av europeiska säkerhetsstrukturer och till och med ett erkännande av särskilda intressesfärer, med andra ord vetorätt mot en utveckling som inkräktar på ryska intressen. Detta kan Finland inte godta av historiska skäl.”

Den finländska Natoutredningen har inte haft till uppdrag att varken lämna en rekommendation eller att lista för eller nackdelar, utan lämna en så objektiv bedömning som möjligt av konsekvenserna av Natomedlemskap.

Ska utredningen sammanfattas kort så ger Natomedlemskap resultat: ”Ett medlemskap skulle stärka Finlands direkta säkerhet…samtidigt som medlemskap starkare avskräcker från möjliga anfall mot landet.”

Alexander Stubb, Timo Soini och Jussi Sipilä i den finländska regeringen har fått ett underlag som konstaterar att Finland blir säkrare i Nato.

Däremot blir det effekter i relationen med Ryssland, det kommer att kärva en period när det gäller handel och övriga relationer, ”…men någon öppen konflikt skulle inte nödvändigtvis följa, eftersom Ryssland vore medvetet om att alla övergrepp skulle leda till att hela alliansen reagerar.” Erfarenheten från andra utvidgningar visar att det efter en tid återgår det till vanlig nivå.

Här lyfts Norge fram som ett exempel på ett Natoland med gräns till Ryssland som både klarat av balansera avskräckning med förtroendeskapande kontakter med Ryssland.

Läs mer: Vad säger Ryssland egentligen

Så även om Natomedlemskapet skulle vara en stor politisk motgång för Ryssland, och den ryska strategin att skrämma Finland (och Sverige) att vända sig inåt så gör utredningen bedömningen att det handlar konkret om militära frambaseringar. Det är alltså vad Rysslands utrikesminister Lavrov avser i den uppmärksammade DN-intervjun där han hotade Sverige öppet vid ett medlemskap genom att säga att Ryssland kommer ”vidta nödvändiga militärtekniska åtgärder” och vad det handlar om ”är våra militärers, försvarsministeriets och generalstabens sak.”

Finland anses kunna tillföra Nato kompetens bland annat när det gäller cyber- och hybridförsvar. Utredningen bedömer att acceptansen för ett finländskt och svenskt medlemskap är stor i Nato även om det kanske inte råder entusiasm bland de södra medlemmarna i frågan. Dessutom stärker medlemskapet Baltikums säkerhet.

För svenskt vidkommande kan noteras att den nukleära dimensionen av ett medlemskap avfärdas kategoriskt, bland annat för att det inte finns någon strategisk eller militär orsak till att göra en sådan placering.

Utredningen konstaterar att det är önskvärt att Sverige och Finland ansöker tillsammans. Om Sverige går med, men inte Finland, så ökar isolering och ”utsatthet i förhållande till Ryssland”. Om Finland skulle gå med men inte Sverige skulle Finland hamna i ett mycket svårt läge med gräns bara i Nordnorge. ”Det är svårt att tänk sig att alliansen ska kunna hjälpa Finland utan att använda svenskt territorium”.

Och även om det kan verka paradoxal, ligger Finlands säkerhetspolitiska vägval alltjämt i händerna på det verkställande utskottet hos de svenska socialdemokraterna. Finlands politiska ledning kan nog bestämma sig snabbt för ett ja om Sverige gör det, men det krävs många bastubad för Stefan Löfven i presidentens sommarresidens Gullranda innan det sker.

Läs mer: Finlands Natotango sätter press på Sverige

Samtidigt är spelet om att gå med eller inte ”fortsatt ett verktyg för att hantera det geopolitiska dilemma som en oförutsägbar granne innebär”.

Och under tiden, räkna med att det ryska informationskriget mot Sverige och Finland kommer att fortsätta på alla nivåer med tilltagande styrka för att försöka skapa osäkerhet kring den enklaste av sanningar, att säkerhet för små demokratiska stater byggs tillsammans med andra likasinnade i en orolig tid.

Mer läsning

Annons