Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU:s vision lever ännu, trots den grekiska krisen

/
  • I skottlinjen. Greklands Tsipras har nu att försöka få igenom uppgörelsen på hemmaplan.

Det blev inte den längsta EU-toppmötesnatten i historien, men väl en av de längre. När ledarna för Euroländerna klev ut i förmiddagsljuset fanns en överenskommelse för att undvika Greklands finansiella kollaps, men bläcket hann inte torka innan kritiken vältrade sig i sociala medier. Hashtaggen #Thisisacoup trendade i flera länder efter stöduppgörelsen på ca 80 miljarder euro.

Annons

Det blir en besk kalk för grekiska regeringen med Alexis Tsipras att svälja. Ett halvår av förhandlingar med kaos och hårda ord hade inte bara skapat orimliga förväntningar på hemmaplan utan även eroderat förtroendet från de andra länderna.

Till sist överbryggades motsättningarna i mötesrummet och Tsipras fick loss mer pengar än han begärt, fick lån frysta utan räntor (i stället för skuldavskrivningar men med samma effekt) men tvingades också acceptera övriga länders pekpinnar när det gäller sådant som borde ha gjorts i Grekland för länge sedan, som avregleringar, utförsäljningar och en modernisering av ekonomi.

Men att andra länder, och här får Tyskland huvudskulden enligt kritikerna, så hårt villkorar solidaritet och stöd får olika EU-kritiska krafter till höger och vänster att rasa. Krigsliknelser, som där man jämför tyskarnas ockupation av Grekland 1941 med det som nu sker, används i ord och bild.

Jämförelsen är förstås helt galen, men visar på stämningsläget och risken att de som vill riva i stället för att bygga nu får ny ammunition. Särskilt i Storbritannien, där folkomröstning väntar om det brittiska medlemskapet i EU, så kan en ny våg av tyskfientlig propaganda signerad UKIP och Nigel Farage vänta. Farage är också Sverigedemokraternas gruppledare i Europaparlamentet. Samtidigt är flera andra regeringar under attack av hemmaopinioner för förnyat grekiskt stöd, väljarna är trötta att betala till Grekland.

I Grekland behöver nu Alexis Tsipras de kommande dagarna, i rekordtempo, börja lotsa paketet genom parlamentet. Här väntar ett veritabelt minfält med korseld på premiärministern. En stor del har orsakats av Tsipras själv, genom löften om att göra slut på åtstramningar, högt tonläge och den meningslösa folkomröstningen, där grekerna sade nej till något som nu betraktas som ett "mildare" förslag än det överenskomna.

En minoritet i Syrzia rapporteras ta avstånd från paketet och hotar med avhopp. Längre ut vänsterkanten demonstrerar nystalinisterna i KKE för ett nej medan nazisterna på högerkanten vädrar sin gyllene gryning.

Om Tsipras ska klara sig helskinnad behövs fortsatt stöd från den ansvarstagande oppositionen och kanske en nationell samlingsregering. Samtidigt har både grekerna och vi andra fått fundera på vad vi riskerar att förlora med en Grexit, att Grekland lämnar Eurozonen, och efterföljande grekisk kollaps. Därför är det viktigt att hålla huvudet kallt när det i debatten nu kastas splittrandets brandfacklor. Det är långt kvar innan vi kan blåsa faran över. Många känsliga steg återstår både i Grekland och i andra huvudstäder.

EU skapades utifrån visionen "aldrig mer", att framtidens krig kan stoppas genom gemenskap och samarbete, genom delad ekonomi och inre marknad, genom fri rörlighet för människor och varor där Europas gränser suddats ut. Den visionen får inte glömmas bort, och den måste än mer vårdas i den tid när många krafter försöker riva sönder det som byggts under årtionden.

Drömmen om ett Europa i fred och samarbete är värd att bevara och slåss för. Därför var uppgörelsen på måndagsmorgonen viktig, därför får vi inte låta debatten nu kapas av de som vill både Grekland och övriga Europa illa.

Mer läsning

Annons