Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En skola i otakt måste våga effektivisera för bättre melodi

/
  • Finansiering. Är svaret alltid mer pengar till välfärden?

Vi satsar 10 miljarder extra i år på välfärden, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) förra veckan. Så brukar det låta i både budgettider och valrörelser. Men blir välfärden automatiskt bättre för att den får mer resurser?

Annons

Inte nödvändigtvis i skolan. Det menar i varje fall nationalekonomen Erik Lakomaa i rapporten Bättre skola till varje pris, utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting. Efter att ha gått igenom erfarenheter och forskning kring förbättring av resursanvändningen i skolväsendet menar han att det inte går att koppla höga kostnader till hög kvalitet.

Läs mer: Schemalagd tortyr - skolan måste guida bättre i gympadjungeln

Rapporten visar i stället att när man kommit över nivån för vad som är nödvändigt för att en skola ska fungera handlar det snarare om hur resurser används. Inte hur stora de är.

Slutsatsen är värd att bejaka när skolan nu står inför enorma utmaningar. En av tolv i gymnasieåldern är nyanländ. I en ny granskning från Aftonbladet uppger 55 procent av kommunerna att lärarbristen är ett gigantiskt problem. Problemet är särskilt stort i glesbygdskommuner där man skriker efter behöriga lärare och specialutbildade pedagoger.

I ett internationellt perspektiv satsar Sverige stora resurser på skolan. Gratis utbildning ända upp till högskolenivå är relativt unikt.

Läs mer: Så rankas skolorna i Hälsingland

Dessutom har kostnaderna per elev i både grundskola och gymnasium ökat kraftigt under 2000-talet. Så även bortom den akuta krisen, som innebär ett stort tillskott av elever, blir svensk skola dyrare. Samtidigt tyder ingenting på att den blir bättre.

Effektiv resursanvändning i skolan handlar inte om att varje lärare ska följas av en tidsstudieman. Det handlar snarare om tydligt ledarskap från skolledning vad gäller pedagogisk utveckling och studieresultat.

Men även om att våga titta på innovativa lösningar som att avlasta lärare med lärarassistenter och titta på digitala lösningar så färre lärare kan utbilda fler. Inte heller mindre skolklasser leder automatiskt till bättre undervisning.

En medelstor svensk kommun har ett skolsystem som är ungefär lika stort som en av de större friskolekoncernerna. Ändå använder kommunala huvudmän sällan de besparingsmöjligheter som är förknippade med att vara en del av en koncern. Genom att ta fram exempelvis gemensamt undervisningsmaterial, gemensamma prov och bedömningsmallar kan kommunen spara både pengar och säkerställa kvaliteten.

Svaret på akuta samhällsproblem, såväl inom skolan som vården, är inte alltid mer resurser. Minst lika viktigt är hur de befintliga pengarna används. Effektiviseringar i välfärden behöver inte hota kvaliteten, det kan snarare leda till större innovation inom en sektor som är i behov av nya idéer. Det är något som inte minst kommer att öka i betydelse om svenskt utbildningsväsende ska rymma fler elever.

Mer läsning

Annons