Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det räcker inte med fler morötter

/

Vi lever allt längre.

Annons

Förr trodde experterna att medellivslängden skulle plana ut och stabiliseras. Men medellivslängden ökar år för år. Den har ökat med sju år sedan 1970.

Hälften av alla barn som föds i år förväntas bli 104 år gamla säger en av världens främsta demografer James Vaupel, som intervjuas i boken Åldrandets gåta (Ordfront, 2013).

Kan vi då fortsätta att envisas med att sluta jobba och gå i pension när vi är mellan 60 och 65 år? Idag lämnar människor yrkeslivet i genomsnitt vid 63 års ålder.

Den snabbt ökande medelåldern är något som konstruktörerna av vårt pensionssystem inte räknade med. Bara för 40 år sedan trodde man att medellivslängden skulle stabiliseras på 72 år för männen och 78 år för kvinnorna.

Så sent som i början av 1980-talet spådde prognosmakarna att medelåldern år 2025 skulle ligga på drygt 73 år för män och nära 80 år för kvinnor.

Men dessa prognoser har redan slagit fel. Idag blir männen i Sverige knappt 80 år och kvinnorna 84 år. Och tiden som pensionär kommer alltså att öka rejält under överskådlig tid.

Det här skapar stora problem för pensionsutbetalningarna. Om vi ska fortsätta gå i pension vid 65 års ålder och behålla samma standard måste vi avsätta mer pengar till pensionssystemet.

Eller också måste människor helt enkelt arbeta längre för att få ut 75 procent av sin lön i pension.

Och visst måste man fråga sig om det är rimligt och långsiktigt hållbart att vi – lite tillspetsat – använder en tredjedel av livet till att försörja oss under de andra två tredjedelarna. Det är inte ovanligt att många blir etablerade på arbetsmarknaden först omkring 30-årsåldern, för att sedan jobba i 30–35 år och sedan leva pensionärsliv i 25–30 år.

Alla ansvariga politiker inser att ekvationen med ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder inte längre går ihop.

Hittills har politikerna försökt med morötter för att få folk att jobba lite längre. Men morötterna räcker inte längre, eller också är det för små. Därför börjar allt fler tala om att flytta pensionsåldern uppåt. Eller åtminstone skapa fler morötter och större möjligheter för människor att jobba längre.

I vår kommer den stora pensionsutredningen. Det blir spännande att se hur modig utredningen orkar vara. Den kan i varje fall inte längre gömma sig bakom gamla prognoser som visar på an svag ökning, eller ingen alls, av medellivslängden.

När hälften av de som föds idag förväntas bli 104 år krävs ett helt nytt tänkande och helt andra förslag än justeringar i marginalen.

Det är viktigt att politikerna från de olika partierna i utredningen är överens om förslagen.

Pensionssystemet är så övergripande och viktigt att det måste vila på en bred uppgörelse och står sig vid eventuella maktskiften mellan de nuvarande blocken eller nya politiska konstellationer.

Troligen kommer det att ta tid att förändra pensionssystemet. Men rätt snabbt borde man ändå kunna skapa fler morötter och möjligheter för dem som vill jobba längre genom att exempelvis höja rätten att jobba kvar från 67 år till 69 år. Men samtidigt behålla rätten att gå i pension eller gå ned till deltid vid 61 års ålder.

När den allmänna folkpensionen infördes 1913 och fastslogs till 67 år var medellivslängden 58 år för kvinnor och 56 år för män. Idag är den 84 år för kvinnor och nära 80 år för män.

Om vi skulle ha motsvarande pensionsålder idag som 1913 skulle den ligga runt 94 år.

Det är det ingen som föreslår. Men nog kräver pensionssystemet ett nytänkande och nya skarpa förslag.

Mer läsning

Annons