Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den grekiska eurotragedin i tio scener som för oss fram till idag

/

Allvaret kan beskrivas på många olika sätt när bara en sak på finns dagordningen, den grekiska krisen. En del kallar det för Europas ödesstund, andra för EU:s viktigaste möte och att tiden rinner ut. Det drar ihop sig för en lång natt i EU:s Olympen - rådsbyggnaden vid Place Schuman i Bryssel.

Annons

Euroländerna har valt att kalla in samtliga EU:s medlemsländer på söndag för att återverkningarna om vad som sker med Grekland kommer att beröra hela unionen. Det är ett grekiskt drama, en tragedi.

PROLOG Ända sedan den Ottomanska tiden har tilltron till auktoritet och skatteinsamling varit svag. Den unga grekiska staten som frigjorde sig 1832 försökte växa med vapen under tidigt 1900-tal och var inblandat i fyra krig 1912-1922. 1940 anföll Italien och när Tyskland grep in 1941 ockuperades Grekland. Efter andra världskriget blev det inbördeskrig som varade i fyra år mellan kommunisterna och regeringen. Sedan kom militärkuppen 1967 och först 1974 infördes demokratin. Grekland gick med i EG 1981 och i Euro-samarbetet 2001, efter att den dåvarande grekiska regeringen fuskat med statistiken för att klara inträdeskraven. Den grekiska politiken är också präglad av klientelism, att politiker köper väljare med jobb och pensioner. I Grekland går 30 procent av välfärdens transfereringar till den rikaste femtedelen enligt OECD, i Sverige ca 15 procent.

– Grekland är en misslyckad statsbildning, konstaterade den legendariske studentrevoltledaren Daniel Cohn-Bendit helt frankt när jag träffade honom 2011. Cohn-Bendit var då gruppledare för de gröna i Europaparlamentet och tvekade inte att lista alla problemen; "kan EU hjälpa till att bygga upp de grekiska institutionerna och återställa förtroendet för beslutsfattarna, hur mycket kostar det, kommer EU-länderna att orka och har Grekland och dess medborgare mod och vilja att försöka?"

SCEN I Oh Happy Days

Eurointrädet 2001 gör att Grekland får billiga lån. Det är som att bjuda en alkoholist på spritfest utan tanke på konsekvenser. Hjulen i fyllefesten snurrar på i allt högre takt både för politiker och medborgare. OS i Aten 2004 blir rekorddyrt, 80 miljarder kronor bränns iväg. I dag står många av anläggningarna förfallna. Men ännu råder Happy Days och de stora partierna Pasok (Socialdemokraterna) och Ny Demokrati (Konservativa) sprider frikostiga belöningar till grekiska väljarna med lånade pengar.

SCEN II Elefanten i rummet

Under 2006-2007 befinner jag i Bryssel som SVT:s EU-korrespondent. På briefing efter briefing konstateras problem med stablitetspakten, som innebär att medlemsländerna ska ha ekonomin i balans. Men ingen kan riktigt laga det som är trasigt eftersom de stora EU-länderna Tyskland och Frankrike syndar. Det gör att länder som Grekland kommer undan, samtidigt som alla i rummet förstår att det är ohållbart och lär sluta illa, förr eller senare.

SCEN III Resan till Mordor

"Ju högre upp du kommer desto glesare blir dessa gröna öar. Till sist ser du bara bränd mark, träd som stelnat till kol och hur det pyr överallt, nästan som om röken kommer från underjorden."

Det kunde ha varit vägen till Mordor, Saurons hemvist i Tolkiens saga men citatet är hämtat från några rader som jag skrev i en krönika för åtta år sen.

Sommaren 2007 bryter helvetet lös i Grekland. Bokstavligt talat. På många olika platser. Totalt brinner en yta som motsvarar Hudiksvalls kommun. Lågorna slickar Olympens utkanter men än lever de gamla grekiska gudarna.

Extrem värmebölja, dålig organisation och kraftiga vindar blir en blandning som tar 84 människors liv. För mig som reporter på plats blir det ett möte en omfattande tragedi, mänskligt lidande och ett sammanbitet kaos. Högerregeringen vill visa handlingskraft inför lokalvalet och delar ut upp till 10 000 euro i akut bistånd till alla som fått sina hem förstörda. Över 200 miljoner kronor betalades ut under det första dygnet till 7500 personer. I efterhand uppges siffran förstörda hem vara runt 1000. I Grekland pratar kritiker om det bristande räddningsarbetet, kaoset vid evakueringar och akut-utbetalningarna som att "Grekland är under attack från organiserad inkompetens".

SCEN IV Krisen utlöses

2008 slår finanskrisen igenom. Den började i USA, orsakad av kreditförluster på fastighetsmarknaden. 2010 har läget blivit akut för den grekiska ekonomin och landet får sitt första stora krislån och genomför åtstramningspaket. Grekland är inte ensam om att behöva stöd vid den här tidpunkten då eurons framtid står på spel.

SCEN V Tragisk vändning

Grekland var under hösten 2014 på väg att röra sig uppåt. Siffrorna pekade åt rätt håll. Ett litet överskott väntade. Den grekiska regeringen hade börjat återfå omvärldens förtroende även om reformerna gick långsamt, alldeles för långsamt. Samtidigt var stora delar av det grekiska folket prövat efter fem svåra år med tagelskjorta och svångrem, många var utförsäkrade och arbetslösa.

I Europaparlamentsvalet tidigare under året gick vänsterpopulisterna Syriza starkt framåt och blev största parti. Alexis Tsipras som burits fram som hela den europeiska vänsterns, inklusive svenska Vänsterpartiets, kandidat som EU-kommissionens ordförande yttrar de ödesmättade orden: "I morgon kommer hela Europa att prata om Syriza."

Men Europa pratar då mer om att nazisterna i Gyllene Gryning blev tredje största parti. Syriza försvinner snabbt från de europeiska mediernas radar, för stunden.

Men tillfället för Alexis Tsipras att nå makten kommer i slutet av december när det grekiska parlamentet måste välja en ny president. I en ohelig koalition av Syriza, Gyllene Gryning och andra missnöjda partier blockeras den förre EU-kommissionären Stavros Dimas. Jag följer omröstningen i parlamentet via webbsändning och Dimas saknar tolv röster i det tredje och sista försöket. Därmed tvingar den grekiska författningen fram ett nyval inom 30 dagar. Vägen ligger öppen för Syriza. Jag noterar efter omröstningen: "Ok, Sverige, Europa och Grekland. 2015 riskerar att bli Anno Horribilis."

SCEN VI Vänsterns och Extremhögerns eufori

Med en statsskuld på svindlande 180 procent av BNP:n, 1 av 4 greker står utan jobb (och av dessa är 70 procent långtidsarbetslösa) och nedskärningar som har inneburit att sjukvården fått sin budget minskad med 25 procent och mentalsjukvården med 50 procent, självmorden har ökat med 45 procent och malarian har återvänt efter 40 år är det inte svårt att se att partier som lovar att återvända till "Oh Happy Days" får stöd i stället för de som säger att tunnelvandringen måste fortsätta. Syriza vinner valet stort och bildar regeringen med det högerpopulistiska Oberoende Greker, det partierna har gemensamt är framför allt att man vill bryta åtstramningen.

Twitterjublet vet inga gränser. "Grekland har varit högerns och EUs nyliberala experiment. Det ledde till en social och ekonomisk katastrof - och en historisk vänsterseger", skriver vänsterledaren Jonas Sjöstedt.

Men även extremhögern är glad:

SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand twittrar: "Hoppas faktiskt att Syriza får egen majoritet i Grekland."

UKIP:s ledare Nigel Farage: "Grekiska valet är ett rop på hjälp från de som blivit fattiga av euron. Nu börjar pokerspelet med Merkel"

SCEN VII Mötesplats Moskva

Tsipras inleder med att snabbt träffa den ryske ambassadören efter valsegern. Sedan följer möte med Putin och kritik mot EU:s sanktionspolitik efter Rysslands olagliga annektering av Krim. Markeringen att det blåser nya vindar i Aten är ingen slump. Redan i maj 2014 var Tsipras tillsammans med ledningarna för Syriza och Oberoende Greker gäster på ett möte om rysk-grekiska förbindelser på ett strategiskt institut i Moskva som står under direktkontroll av Kreml. Institutet leds av en FSB-general. Ryssland har inte pengar för att lösa Greklands problem, men Moskva blir ett spelkort i vad som nu sker.

SCEN VIII Tsipras bränner broar

"Pokerspelet med Merkel" som Farage kallade det spelar Tsipras högt och hårt. Moskvaflörten. Regeringsledamöter gör bombastiska uttalanden om "terrorism" och liknande. Finansministern Varoufakis beter sig på mötena så att EU-kollegorna gnisslar tänder i ilska. Deadlines bryts, och kvalitativt undermåliga underlag lämnas in. Allt under ett tonläge som blir högre och högre.

Till sist uppges allt nästan vara klart, bara detaljer återstår när de grekiska förhandlarna får meddelandet att avsluta. Grekiska regeringen beslutar sig att gå till en folkomröstning i stället för att göra upp och kvar i rummet sitter EU-kollegorna med tappade hakor. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kan inte dölja sin besvikelse på en pressträff utan beter sig som om han dumpats av flickvännen utan förvarning.

SCEN IX Mot crescendo

När Alexis Tsipras i onsdags gästade Europaparlamentet för en debatt om krisen möttes han av jubel och applåder, av vänstern och extremhögern.

– Vi vill se ljuset i tunneln, sade Tsipras i Strasbourg.

Från de större partigrupperna möttes han istället av hårda ord.

– Ni, herr Tsipras, älskar konfrontation. Vi älskar kompromisser, sade kristdemokratiskt konservativa EPP:s ledare Manfred Weber.

– Den politiska klassen har inte gjort tillräckligt med ansträngningar, dundrade den liberale ledaren Guy Verhofstadt och tog som exempel på hur Syriza fortsatt i klassisk stil genom att 12 av 13 nyutnämnda höga utbildningschefer var medlemmar i partiet. I debatten kom reformkrav på privilegier för fartygsägare, militärer, kyrkan, öarna och partierna, men också att minska offentlig sektor, privatisera banker, flygplatser och avreglera skyddade yrken.

På hemmaplan tappar samtidigt Grekland styrfart under Syrizas ledning. Kapitalflykten var omfattande fram till bankerna stängde. Nu har medborgarna svårt att få vardagslivet att fungera. Skatteverkets förmåga att samla in skatt har närmast kollapsat under ineffektivitet och korruption som internationella experter vittat om. Frågan om Alexis Tsipras kan hålla ihop sin regering är något allt fler pratar om både i Aten och utomlands.

SCEN X Inför toppmötet

När nu krisen nått sin kulmen så är gissningen alltjämt att någon slags kompromiss kommer att nås. Men marginalerna är små och vad som händer är ovisst.

Förtroendet mellan Tsipras och många andra europeiska ledare är skadat. Trasigt. Kaputt. Det lagas inte under en natt. Andra länder, med lägre levnadsstandard än Grekland, som gått igenom åtstramningar, håller emot skuldlättnader. Varför ska våra medborgare betala för att Grekland ska ha högre levnadsstandard, undrar man i östra Europa.

På många sätt vore det bättre för Grekland att lämna eurosamarbetet under ordnade former och införa egen valuta för att återställa konkurrenskraft, tillsammans med en statskonkurs och kraftigt nedskrivna lån. Men problemet som Daniel Cohn-Bendit pekade på 2011 kommer att kvarstå - den grekiska statsbildningens misslyckande.

Var resan för Grekland och EU slutar är det ingen som vet. Men alla pratar i alla fall om Syriza.

Och det Europa vi vaknar upp till på måndag kommer att vara annorlunda, på något sätt, än Europa i dag.

Mer läsning

Annons