Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bort med nämndemännen

/

När samtliga hovrätts- och kammarrättspresidenter ryter till, får man förmoda att justitieministern lyssnar.
Nu vill de sannerligen bli av med nämndemännen i samtliga överrätter. Och det skulle förvåna om den utredning som läggs fram för regeringen i slutet av juni kommer fram till något annat.

Annons

Går det då inte att hitta ett annat urvalssystem än det lite föråldrade vi har i dag?

Förra gången det fanns anledning att kommentera nämndemannasystemet, visade en undersökning att flera av våra tingsrätter befolkades av nämndemän som gjort sig skyldiga till brott.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Självfallet kan inte människor döma andra, om de själva figurerar i brottsregistren. Lika självfallet gäller det även lagmän, åklagare, poliser, advokater - alla bör hålla sig inom lagens råmärke.

Den här gången uppmärksammar nio hovrätts- och kammarrättspresidenter från hela landet nämndemannafrågan ur en mängd andra synvinklar. Bland annat den ökade arbetsbelastningen på landets samtliga domstolar; antalet mål ökar stadigt.

Det i sin tur beror kanske inte på att vi blivit mer kriminella utan på att polis- och åklagarmyndigheter fått ökade resurser och därmed större förmåga att driva polisutredningar ända in i tingsrätterna.

Om domstolarna samtidigt tvingas till nedskärningar, drabbar det i slutänden de båda parterna som får vänta längre på att just deras mål ska avgöras.

Vad har det här med nämndemännen att göra?

Som det fungerar i dag så kan i stort sett varenda mål överklagas till högre instans. Det vill presidenterna ändra på. Om tyngdpunkten läggs vid första instans och en bedömning visar att utslaget rimligtvis inte kan bli annorlunda högre upp, ska ingen överklagan ske.

Det kräver en mer kompetent rättssammansättning i överrätterna eftersom de mer komplicerade målen hamnar där. Alltså har inte nämndemännen i hovrätter och kammarrätter att göra. En översyn av nämndemannasystemet i de lägre instanserna efterfrågas också.

Alternativ som diskuterats är nämndemannaplikt, som praktiseras i USA. Eller att rekryteringen går via folkbokföringen, som i Norge.

I takt med att brottsligheten förändras och den politiska kartan ritas om i Sverige finns det all anledning att lyssna på professionen. Den kriminella världen befinner sig i stor utsträckning på internet i dag, vilket kräver sin uppdaterade poliskår, tillika fullt insatta, dömande rätter.

Tyvärr känns det väl sällan som att ha fått guldstjärnan av sitt parti när nämndemannauppdraget faller på ens lott.

Det ska inte vara en förutsättning att man är partiansluten för att kunna göra sin samhällsplikt. En demokratisk och fin tanke från början. Men idag förlegad med tanke på att många väljer att rikta sitt samhällsengagemang åt andra håll.

Det måste gå att hitta ett system som väljer ut kloka, erfarna, ostraffade, representativa medborgare för detta hedersuppdrag.

Alternativet är att rätterna enbart består av jurister, något som med fördel kan vara lämpligt och effektivt i högre instans.

Men i de lägre rätterna, där tyngdpunkten för rättsskipningen naturligtvis ska ligga, bör det rent demokratiskt finnas ett medborgarperspektiv.

Mer läsning

Annons