Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äntligen får romerna upprättelse för det olagliga registret

/
  • Upprättelse. Elva målsägande vinner mot staten efter att olagligen hamnat i det så kallade romregistret, därobland Fred Taikon.

Annons

”Vi vet, och ingen ska säga till mig att vi inte vet, att dessa personer är förföljda på grund av sin härkomst.”

Så inleds trailern till dokumentärfilmen ”Taikon” som skildrar människorättsaktivisten, och sedermera barnboksförfattaren, Katarina Taikons liv och gärning.

Hon har kallats för en svensk Martin Luther King för sin kamp för romers rättigheter i Sverige.

För under 1960-talet förvägrades romer rätten till skola, bostad och vård. Närmare ett halvt sekel senare är dock kampen fortfarande högaktuell.

Att Sverige, i likhet med andra europeiska länder, har en historia av förföljelse och institutionaliserad diskriminering av romer är vida erkänt. Däremot brukar samtida problem omges av tafatta undanflykter.

Hösten 2013 avslöjade Dagens Nyheter att Skånepolisen hade upprättat ett register med drygt 4 700 personer.

Dokumentet var döpt till ”Kringresande” och innefattade personer som inte var föremål för brottsmisstankar. Däremot var alla romer, alternativt gifta eller nära släkt med personer som identifierade sig som romer.

Drygt 1000 av de registrerade var barn. Det yngsta bara två år gammalt.

Redan två månader efter avslöjandet konstaterade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN, att registret stred mot polisdatalagen och skadestånd utfärdades.

Elva personer valde dessutom att stämma staten. Förra veckan kom så den historiska segern: Sverige har gjort sig skyldig till etnisk diskriminering och staten brutit mot bland annat Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, meddelade tingsrätten. Nya, betydligt, högre skadestånd ska betalas ut.

Det historiska ansvaret för kränkningar och övergrepp är statens, slår domen fast. Det handlade inte om enskilda chefer inom polismyndigheten som gjort fel.

Skånepolisens register passar alltför väl in i en lång tradition av svensk antiziganism. Polisen i en rättsstat har befogenheter att kartlägga misstänkta brottslingar. Att däremot skapa register över personer med en särskilt etnisk tillhörighet har inget med polisiärt arbete i en demokrati att göra.

Tingsrättens dom kommer troligtvis att överklagas och därför är inte det sista ordet sagt. Det är svårt att tänka sig att staten nöjer sig med en dom i rättsväsendets lägsta instans.

Men att justitiekanslern, som företräder staten, inte på något sätt kunde förklara varför personer registrerats hos polisen, gör att en fortsättning riskerar att skada förtroendet mellan polis och den romska minoriteten ytterligare.

”Jag vill bara säga till alla romer att vi har vunnit en av de största segrarna någonsin”, konstaterar Fred Taikon, en av de personer som fanns i registret och nu fått upprättelse, för Sveriges Radio (10/6).

Men även om domens utfall förra veckan var välkommet, är den en sorglig påminnelse om romers utsatthet i Sverige.

Mer läsning

Annons