Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vindkraftsbolagen har ekonomiska problem

Enligt en intervju med chefen för ett av de största vindkraftsbolagen i Sverige publicerad i SvD för någon vecka sedan är det kärva tider för vindkraften. Han nämnde att priset per megawattimme borde vara över 600 kronor för täckning av alla kostnader inklusive kapitalkostnaderna. Hittills har det genomsnittliga priset varit omkring 350 kronor.

Annons

Kapitalkostnaderna är höga. Företaget har ett banklån på 800 miljoner. Det ska amorteras under en viss tid. Man kan fråga sig hur länge verksamheten kan pågå med dessa förutsättningar. I slutändan blir det nog elkonsumenterna som får" betala kalaset" i form av stigande elpriser.

En annan viktig fråga i sammanhanget gäller ersättningen till de skogsägare som kommer att drabbas av skogsskador till följd av de avverkningar som sker i samband med uppförandet av vindkraftsparker. Erfarenhetsmässigt vet vi att det blir vindfällen i samband med att det bryts vägar och uppställningsplatser och i spåren av sådana ingrepp kommer det att bli insektsskador. De kommer säkert som ett brev på posten.

Det kommer att bli mycket arbete för Skogsstyrelsens tjänstemän som ska se till att alla lagfästa åtgärder som föreskrivs i Skogsvårdslagen blir utförda av respektive skogsägare. Den som missar något riskerar att bli bötfälld. Under de två senaste åren har den verksamheten ökat i omfattning. Problemet är störst inom områden som har stor ägosplittring till exempel smala och långa skogsskiften. Där är det svårt att avgöra från vilket skogsskifte skadorna emanerar. Insekterna vet inte var rågångarna går!

Risken för omfattande skogsskador måste respektive skogsägare bedöma i samband med att han upplåter sin skogsmark och kontrollera att det finns angivet hur eventuella skogsskador ska regleras ekonomiskt.

Det är ledsamt att som intresserad naturmänniska få se hur gamla ärevördiga skogar med en lång livshistoria offras för att ge plats för tekniska anläggningar som sannolikt får en begränsad användning. Den befarade elbristen är nämligen beräknad och grundad på antaganden om framtida tillgång och konsumtion. Osäkerheten i materialet är mycket stor. Vad som dock är säkert är att växtliga skogar bidrar till ett bättre klimat genom att förbruka delar av den koldioxid som bildas i vår "teknikvärld". Därför – var rädd om skogen, den kommer att glädja oss !

Gunnar Dahlberg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons