Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vattenkraften kan ge lokal utvecklingskraft

Över 90 procent av Sveriges vattenkraft produceras i skogslänen.

Annons

Det strömmande vattnet genererar stora värden – som nästan helt hamnar antingen hos kraftbolagen eller i statskassan. Vattenkraften från norr ger energi och tillväxt till södra Sverige, men skapar få jobb lokalt.

I vårt västra grannland, Norge, är det en självklarhet att kommuner som släppt till sina forsar till den gemensamma elförsörjningen ska få rimlig ersättning för detta. Ersättningen är en kompensation för de skador som vattenkraftsutbyggnaden har medfört på miljön, fisket, jord- och skogsbruket – och i förlängningen på turismen. Återföringen av vattenkraftsmedel – ungefär sex miljarder norska kronor per år – ger fjäll- och glesbygdskommunerna möjlighet att framgångsrikt konkurrera med mer tätbefolkade och centralt belägna kommuner.

Kontrasten till förhållandena vår sida av Kölen är bjärt. Vattenkraftsrika kommuner som Jokkmokk och Ragunda kämpar med ekonomiska problem, minskande befolkning och landets högsta skattetryck. I ett ”norskt” system skulle vattenkraftskommunerna ha helt andra förutsättningar. Skatteutjämningssystemet behöver kompletteras.

Energimyndighetens tidigare generaldirektör Thomas Korsfeldt har nyligen utrett vattenkraften på uppdrag av Svensk Energi. I utredningen Vattenkraftens roll i ett hållbart energisystem konstaterar Korsfeldt att vattenkraftskommunerna ”upplever att man bidrar till övriga Sverige på bekostnad av sin egen miljö, turism och fiske med mera”. Just så är den faktiska situationen.

Thomas Korsfeldt föreslår därför att fastighetsbeskattningen reformeras för att kompensera de kommuner som har vattenkraft – liksom vindkraft och annan förnybar energiproduktion – för de intrång som kraftproduktionen innebär. Det är både logiskt och rättvist.

I dag får bygder där vattenkraften byggts ut ungefär 110 miljoner kronor per år i ”bygdemedel”, medan statskassan inkasserar nästan tre miljarder kronor enbart i fastighetsbeskattning på vattenkraften. Att fastighetsskatten är statlig är unikt. I Norge och Finland, liksom i Frankrike, Tyskland och Österrike, går fastighetsskatten på vattenkraft till kommunerna eller ”lokala myndigheter”. Så bör det vara även hos oss.

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) arbetar för att kommunerna ska få en rättmätig del av de värden det strömmande vattnet generar. Ett enkelt och logiskt steg för att förverkliga detta är att överföra fastighetsskatten från staten till kommunerna. Eftersom största delen av vattenkraften produceras i de glesbefolkade skogslänen skulle ett system med återföring betyda en kraftfull injektion för att hela landet ska leva och utvecklas.

Håkan Larsson

Krokom, ordförande

Björn Mårtensson

Ljusdal, vice ordförande

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons