Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vargkommittén visade väg mot sämja

/

Kelvin Ekeland, Norrbo, replikerar på Daniel Ekbloms debattartikel om Vargkommittén (17/7). Han vill ha svar på tre frågor från Ekblom.

Annons

Tydligen har ommöblering skett i Naturskyddsföreningen då det gäller Gävleborgs län. Per-Olof Erickson var tidigare språkrör i länet. I tidningen (17/7) dök Daniel Ekblom upp som nytt namn. Framtoningen är utmanande i och med att han i sin tolkning av betänkandet Åtgärder för samexistens mellan människa och varg ifrågasätter den politiska värdering förra regeringen gjort och riksdagen godkände.

Föreningen Sveriges Fäbodbrukare hade tillsammans med organisationerna LRF, Svenska Samernas riksförbund, Svenska Jägareförbundet och Jägarnas riksförbund skäl att inte delta i en evärdlig Vargkommitté. Regeringen godtog detta.

Ekblom hänvisar till såväl svenska som internationella forskare utan att beröra deras bakgrund. Det finns ett uttryck, som lyder bejakad förväntan. Det står för en persons eller en grupps önskemål och förutfattade meningar och sedan tar man bara till sig vad som kan bekräfta dessa. Sakliga resonemang är inte möjliga. Det finns en risk att Ekblom hör till dessa, men det finns också ett hopp om att han yttrar sig i god tro.

När Per-Olof Erickson tog upp SNF och vargjakten (17/1) inledde han: vargen är en ekologiskt viktig art som har saknats i vår natur. Jag antar han menar svensk varg och min fråga var, vad SNF avser med: en ekologiskt viktig art som har saknats i vår natur.

Jag upprepar de frågor jag då ställde till Daniel Ekblom. Bestäm svaret i två delar.

1) Vad menas med ekologiskt viktig art? För mig påminner synsättet i den förlegade indelningen av nyttodjur och skadedjur. Hur vill SNF hävda att vargen är viktig för andra varelser på lägre nivå i de ekologiska näringspyramiderna?

2) Vad avser bestämmandet som har saknats i vår natur? I boken Mångfaldens utmark konstaterar jag (sid 180) att den skandinaviska vargrasen är utdöd. Varför vill SNF hävda att inträngande finskryska vargar är betydelsefulla, samtidigt som föreningen fördömer mårdhundens expansion? Och med vilken logik värderar SNF våra myskoxar, vildsvin, minkar, fasaner, kanadagäss, jätteostron och svartmunnade smörbultar?

Dessutom finns en fråga om genetiskt viktiga vargar:

3) Vad belägger att påståendet om stammens höga inavelsproblem är riktigt. Vilka faktiska bevis finns för att problemen är andra i Sverige än i exempelvis Finland med global direktkontakt?

Kelvin Ekeland

Norrbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons