Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var finns det civila kuraget i Söderhamn?

/

Efter att fullmäktige sagt ja till ny bandyhall i Söderhamn är det hög tid att stanna upp och kritiskt betrakta hur kommunens investeringspengar valt att spenderas de senaste åren, skriver Anders Persson i ett brev till Söderhamns politiker.

Annons

Söderhamns politiker spelar med 400 miljoner kronor om vår framtid: Efter att fullmäktige sagt ja till ny bandyhall i Söderhamn är det hög tid att stanna upp och kritiskt betrakta hur kommunens investeringspengar valt att spenderas de senaste åren. Det är enorma summor som lagts på högst tveksamma projekt ur ett hållbarhetsperspektiv. Låt oss först lista en del av dem:

280 miljoner till ett så kallat EPC-energieffektiviseringsprojekt (med Faxeholmen), 50–60 miljoner till en ny bandyhall, 25 miljoner för centrumutveckling, minst 10-20 miljoner för skärgårdsverksamheten sedan projektstarten, 15-25 miljoner för biogassatsningen, minst 5-10 miljoner för rivningar av fastigheter (i kommunala bolaget Faxeholmen), 5 miljoner till SM-veckan, 4 miljoner till Friidrotts SM samt 0,5 miljoner för inköp av snökanoner.

Vissa siffror är uppskattade men likväl är det sammantaget omkring häpnadsväckande 400 miljoner, nära inpå en halv miljard kronor! I lilla Söderhamn? Vän av ordning ställer sig naturligtvis undrande om inte dessa pengar kunde ha förvaltats på klokare sätt och oroar sig för hur mycket av kärnverksamheten, skola, vård, omsorg som blir lidande? Vän av genus- och jämställdhetsproblematik funderar misstänksamt om det finns ett samband mellan kön och beslut när man ser rubrikerna? Vän av arbetet för en hållbar framtid och medmänsklig solidaritet frågar sig oroande var de här satsningarna leder i en tid när demokratin och hela vår civilisation är under stark press av både klimatförändringar, krig, främlingsfientlighet och flyktingkatastrofer?

Det finns oerhört mycket att ifrågasätta runt varje satsning, och det finns självklart en motbild till varje försök att motivera besluten politiskt. Många av de här investeringarna är dessvärre byggda på en förlegad och naiv syn på lokal- och hållbar utveckling och förblir inget annat än otidsenliga luftslott, tyvärr!

Mycket är dessutom rent vilseledande! De 280 miljonerna som läggs på ett så kallat EPC-energieffektiviseringsprojekt kan, vid en snabb anblick, te sig som en klok och långsiktig miljöinvestering. Mycket tyder dock på att miljö- och klimatnyttan är starkt överdriven och snudd på obefintlig, om fler aspekter vägs in.

Den totala klimatvinsten av EPC uppgår till att spara ca 600 000 kg koldioxid (Co2) totalt. Det kan låta mycket, men om det slås ut på varje medborgare i Söderhamn så är det endast cirka 24 kg/Co2 per person. Det motsvarar utsläppen av ca en halv veckas matkonsumtion. Om vi istället lyckades få varje Söderhamnare att slänga hälften så mycket ätbar mat i slaskhinken så skulle klimatvinsten uppgå till hela 1,8 ton/Co2, per år! Det skulle krävas en bråkdel av EPC-miljonerna för att uppnå det.

En annan viktig aspekt har dessutom helt glömts bort i kalkylen: hela bygg- och renoveringsprocessen som EPC-projektet innebär kräver oerhört med energi, både i framställningen av material (nya fönster, dörrar, ventilation mm) samt under själva byggandet (maskiner, transporter mm). Den energiförlusten och klimatpåverkan måste också räknas med om man ska få fram den totala energibesparingen och sammantaget ger det förmodligen ett kraftigt underskott i slutändan.

Jag efterlyser en fördjupad debatt och en omprövning av flera av de ovanstående besluten utifrån en breddad faktainsamling och en förändrad världssituation.  Jag tror att de här pengarna skulle göra långt större nytta på sociala och folkbildande satsningar för att förändra folks vardagsbeteende, stödja demokrati- och integrationsarbetet och underlätta för lokalt företagande inom gröna näringar, t ex ett lokalt jordbruksstöd för ökad lokal livsmedelsproduktion. Det skulle ge både nya jobb och bidra till minskad klimatpåverkan.

Beslutet om en ny bandyhall fattades samtidigt som det avgörande klimatmötet i Paris öppnade. Här samlar sig världens alla ledare för att diskutera mänsklighetens öde om inget görs åt klimatförändringarna och de ekologiska kriserna. Förutsättningarna är glasklara och obevekliga: den samlade vetenskapen ger oss högst 5 år att vända den oroande utveckling och om vi inte lyckas reser sig skuggan av en mörk framtid för oss alla.

Naturligtvis kommer även de beslut vi fattar här i Söderhamn att påverka utgången. Det är ur det perspektivet beslutet om en ny bandyhall skall ses. Det är ur det perspektivet alla de 400 miljonerna borde ha förvaltats. Vad kunde vi då gjort istället dessa fem avgörande år? Om vi fattar de rätta besluten nu eller inte, det kommer våra barn och barnbarn att döma oss över.

Att erkänna att vi tänkt fel kräver mycket storsinne av oss alla.  Jag hoppas att våra politiker ändå har modet att snabbt riva upp okloka beslut och göra om. Och välja en insiktsfullare väg framåt!

Frågan är: finns det civila kuraget i Söderhamn?

Anders Persson

grönsaksodlare och orolig omställare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons