Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våga ta de viktiga debatterna

Den svenska skolan halkar efter i den ena internationella undersökningen efter den andra. Kunskapsnivån sjunker hos våra elever, dessa elever som ska konkurrera med andra ungdomar på en allt mer globalarbetsmarknad. I Ljusdal finns över 100 ungdomar i åldrarna 16–19 år som kommunen lämnat åt sitt öde.

Annons

Detta samtidigt som vi har en av landets högsta ungdomsarbetslöshet och snedrekryteringen av nya arbetslösa ungdomar fortskrider sakta men säkert, eftersom måluppfyllelserna för skolorna i Ljusdal är under all kritik. Vi slänger ut våra ungdomar i en brutal verklighet med en känsla av utanförskap och med en extremt dålig självkänsla.

Utbildningsnämnden var självkritiska vid sitt senaste sammanträde när kommunens informationsansvar diskuterades. Ordförande i nämnden, Malin Ängerå, har upprepat sina mantran när det gäller kommunens informationsansvar, nämligen" att ingen unge ska ramla mellan stolarna", samt att i Ljusdal arbetar omsorgs- och utbildningsnämnderna intimt tillsammans i en samverkan för barn och ungdomar.

Trots alla fina ord och all samverkan så trillade minst 100 ungdomar mellan stolarna. Vad har gått fel, ska det bli fler utredningar, ändrade rutiner och bättre uppföljningar? Hur många ungdomar ska offras innan kommunen inser sitt ansvar och avsätter resurser till de mest utsatta i vårt samhälle?

Kommunens informationsansvar är reglerat i Skollagens 29 kapitel. Vem bär ansvaret för detta misslyckande? Jag är trött på att höra alla bortförklaringar, problemen som dessa barn och ungdomar har, är kända fakta för alla de som kommer i kontakt med dem. Det näst intill totala ointresse som visas dessa ungdomar är ofattbart.

Annat ljud blir det i skällan när debatten handlar om Skolverkets inblandning när det gäller traditionellt adventsfirandet i kyrkan, skateboard parker och konstgräsmattor, då fattas det inte engagemang från både föräldrar, företagare och politiker.

Jag har fått ett epitet på mig att jag är negativ och att jag bara letar fel. Om mitt engagemang för de mest utsatta ungdomarna i vårt samhälle och för återupprättandet av kunskapsskolan är att vara negativ och leta fel, då bär jag dessa epitet med stolthet.

Bodil Eriksson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons