Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad lämnar vi som arv?

Vad gör kommunen? Vad gör länsstyrelsen? Vad gör Fortum? Vad gör fiskvårdsföreningarna? De sitter tysta och stilla och ser en av Sveriges finaste skogsälvar sakta bli ett brunt dött dike genom Härjedalen och Hälsingland.

Annons

Vad har hänt med Mellanljusnan under mina 50 år och vad kommer att hända? Från att ha varit en lax- öring- havsöring- och storharrförande skogsälv med klart vatten och med ren frisk botten, till mörkbottnad, kraftverksstrypt med stäm, inplanterad öring, och småharrförande skitig skogsälv.

Mina första fiskeminnen från älven var att flottningen pågick normalt fram till midsommar ungefär, detta innebar att fisket var nästan omöjligt. Så man kan säga att det var fiskeförbud fram till midsommar men inget stopp för fisket på hösten. Men med timret kom mängder med mat, sländor och andra insekter frodades på stockarna. Med enkel utrustning kunde man fiska av cirka 15 meter av stranden. Övrig del av älven förblev ofiskad och fisken kunde frodas där ute.

Nu är fisket tillåtet från maj till september, inget timmer i älven och därmed mycket mindre med föda för fisken. Med dagens fiskeutrustning fiskar man av varje tänkbar ståndplats i älven. Detta sammantaget ger ett stort fisketryck på vår fina älv.

I en ren och frisk älv är bottenstenarna rena och ljusa och siktdjupet är cirka två meter. Nyare forskning visar att fiskens tillväxt är starkt beroende av ljuset, alltså rent vatten. I Mellanljusnan har vattenkvaliteten försämrats drastiskt under mina 50 år. Den sista friska, rena botten jag sett på senare år är en liten sträcka vid slutet av stenkistan vid Kölströmmen.

Förr växte en friskt grön bottenväxt till sig varje sommar och fastnade på krokarna. Den är borta nu. Vårflödena var viktiga för att spola botten ren, så att den lekande fiskens rom kunde överleva. Med dagens högmekaniserade skogsbruk gör man diken med varje skogsmaskinhjul. Vid varje skogsbilväg finns rejäla vägdiken, som ger regnvattnet en motorväg direkt ut i närmaste vattendrag.

Vattenkraften är inte så miljövänlig som man kan tro. I Kaplanturbinerna styrs bladen hydrauliskt, detta betyder att mitt i älven finns ett hydrauloljesystem med cirka 50 kubikmeter olja. Systemen är inte alltid helt täta, det sipprar alltid ut olja och ibland blir det större läckor och haverier. Vem kontrollerar hur många kubikmeter hydraulolja Fortum köper, och hur många liter som återlämnas som spillolja?

Det vore intressant att kontinuerligt mäta pH-värdet under flera år i älven. I regleringsmagasinen Lossen, Grundsjöarna och Svegssjön där smältvatten från vintern lagras under hela sommaren.Om denna trend ska fortsätta kommer alla utom Fortum och övriga kraftbolag att bli ledsna, kraftindustrin har då fått helt fria händer att krama ur all energi ur Ljusnan. När ingen vill bada i ett brunsörjigt vatten på slemmiga bottnar, där ingen ädelfisk kan överleva. Är det detta vi vill lämna över till efterkommande generationer?

Vem gör vad? Vad gör Ljusdals kommun? Vad gör länsstyrelsen? Vad gör Fortum? Vad gör fiskvårdsföreningarna? De sitter tysta och stilla och ser en av Sveriges finaste skogsälvar sakta bli ett brunt dött dike genom Härjedalen och Hälsingland. Tänk om alla inblandade satte sig ner och tillsammans sade: nu tar vi krafttag för att rädda Ljusnan kosta vad det kosta vill.

Yngve Karlsson

Hovra

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons