Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utvisade med förlorad värdighet

Jag vill känna stolthet och glädje över mitt land, men det kan jag inte nu. Det jag känner är skam. Jag kan förstå att inte alla som söker asyl i Sverige kan få stanna, men måste de som avvisas också berövas sin värdighet?

Annons

Ett exempel: en familj, mor, far och två barn flyr från sitt hemland. Grundorsaken till flykten vet inte jag, men att sonen drömmer mardrömmar varje natt av rädsla, vet jag. Likaså vet jag, att eftersom makarna kommer ur var sin folkgrupp, kan hans folk inte acceptera henne och vice versa. I Sverige får de uppleva en relativ trygghet. Mardrömmarna avtar. Dottern lär sig svenska och blir en av de duktigaste eleverna i sin klass. Föräldrarna vill arbeta, men får inga jobb, utan uppehållstillstånd.

Så kommer besked om utvisning. Far får order om att infinna sig hos myndigheten, för att resonera om hur utvisningen ska ske. Mor åker med, för att också få veta, vad händer då? Jo, far fängslas, mor kastas ut via en bakdörr så att hon inte vet var hon befinner sig. En förbipasserande visar den gråtande kvinnan hur hon ska hitta till stationen. Hon har nu en vecka på sig att packa. Utan vänliga ortsbor, som utrustar barnen med kläder och väger packningen så att ramarna maxutnyttjas, skulle den nu apatiska mamman inte få något med sig.

Så kommer polisen för att hämta. Tro då inte att familjen får återförenas. Nej. Mor och barn förs till en förläggning nära flygplatsen, låses in och först på planet får de se, att också far är med. Fyra poliser ser till att dessa brottslingar säkert förpassas ur landet. Brottet: en önskan om trygg uppväxt för barnen. Väl framme i hemlandet, vänder poliserna. Familjen arresteras. De har inte fått nödvändiga handlingar med sig.

Så småningom släpps mor och barn. De får försöka ta sig till fars släkt (som inte vill veta av dem) där de i nåder får tak över huvudet. Far lyckas köpa sig fri tack vare de slantar några svenskar skickat med, för att familjen skulle ha något att starta med. Nu står den barskrapade familjen där, utan både hem och inkomster.

I dag har de fått tag på ett rum med en kokplatta, ingen värmekälla och inga möbler. Mor har blivit sjuk. Förutsättningarna för att bli frisk lär inte vara de bästa på ett kallt golv, men de bor i alla fall inte på gatan.

Här i Sverige har utvisningen skapat oro bland övriga flyktingar i gruppen, men inte bara bland dem, utan också bland våra vanliga svenska ungar, som inte kan förstå varför deras vänner måste till en plats som de var så rädda för. Om de nu absolut inte kunde få stanna i Sverige, varför måste de skickas tillbaka till det land de flytt från. Hur skulle deras situation blivit om de skickats till mammans land? Den möjligheten är inte undersökt. Finns det andra alternativ?

Vi firar jul och nyår... Hur blir det för dem?

A-L Berglund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons