Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unga kvinnors löner släpar efter

Om trenderna står sig kan unga kvinnor komma ikapp unga män i lön år 2021 – i Stockholm.

Annons

I Gävleborg, däremot, pekar trenden mot bestående skillnader.

Som kontrast har unga kvinnor redan spräckt glastaken i 147 av de 150 största städerna i USA. Där tjänar kvinnorna mer än de jämnåriga männen. Det har skett utan kvinnopotter, centrala lönepåslag eller höga ingångslöner.

I Gävleborg är lönegapet mellan unga, heltidsarbetande kvinnor och män 17 procent. I Stockholm är det nio procent. Eftersom en platt löneutveckling dominerar i Gävleborg är det bästa möjliga inkomstkarriärvalet för en ung kvinna i länet att flytta till Stockholm.

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har den svenska tankesmedjan Captus genomfört en studie och jämfört utvecklingen i såväl svenska som amerikanska regioner. Studien visar att lönegapet i Stockholm har halverats sedan början på 1990-talet. Ändå har det gått långsamt jämfört med amerikanska storstäder.

I Sverige finns i dag tre stora hinder, som vi regionalt och nationellt faktiskt kan göra mer åt. Ett är att kvinnors numera längre utbildningar än männens inte avspeglas i plånboken. Utbildningspremien, som innebär att livsinkomsten ökar för den som klarar universitetsutbildning, är enligt OECD hela 15 gånger högre i USA än i Sverige.

Dessutom får eller lyckas många arbetsgivare inte premiera goda arbetsinsatser med högre lön. Lönesättningen för amerikanska kvinnor är mer individuell än för svenska, vilket i praktiken innebär att en amerikansk sjuksköterska kan ha en lägre ingångslön, men i gengäld kan göra lönekarriär.

Det blir också mer individuella och högre löner för kvinnor om fler arbetsgivare konkurrerar om att få anställa dem. Senast bekräftar en studie från det statliga forskningsinstitutet IFAU att "decentralisering av lönebildningen som ägt rum i landstingssektorn (har) inneburit en jämställdhetsvinst". I Stockholm har mångfalden av privata arbetsgivare inom välfärden hjälpt kvinnors löner.

Därtill kommer att kvinnor oftare än män väljer utbildningar som leder till sämre inkomster. Ibland kan valen vara intressestyrda. Men skolor och högskolor har också ett ansvar att upplysa konsumenter om hur efterfrågade utbildningar är på arbetsmarknaden.

Utvecklingen i de amerikanska städerna visar att det kan gå snabbt att krympa inkomstgapet mellan män och kvinnor. Kraften kommer inte från traditionell jämställdhetspolitik eller förhandlade lönepåslag.

I stället har unga kvinnor tagit saken i egna händer och utbildar sig mer än männen. Den bästa hjälpen framåt är att låta dem tjäna på det. Det har arbetsgivare, politiker och utbildningsinstitutioner goda möjligheter att bidra till.

Lotta Petterson

regionchef Svenskt Näringsliv Gävleborg

Stefan Fölster

chefekonom Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons