Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svältas eller matas

Det senaste debaclet med Carema som ansvarig visar sig vara något som vi aldrig kan tänka oss.

Annons

Men nu har Carema givit begreppet ”ättestupa” ett nytt ansikte. Är du gammal och dement förstår du inte att du behöver äta. Är det så att hungern inte finns? Vem ska då bestämma att du behöver äta? Då har den vårdande personalen ansvaret. De ska se till att du får den näring som gör att du fortsätter leva trots att demensen gör att du inte kan berätta vad du vill eller hur du vill ha det. Någon annan lösning finns inte, om vi anser oss vara kulturellt högt stående människor.

Under min tid som skötare vid Bollnäs sjukhus 1963–1975 fanns det 120–150 vårdplatser för dementa. De dementa som själv inte kunde äta matade vi i personalen tidsödande med mänsklig omvårdnad. Att låta någon svälta fanns inte i vår sinnevärld. Hur det är nu är skrämmande.

Tidigare kallades det att ”gå i barndom” när äldre människor blev åderförkalkade som också var namnet på det som vi numer benämner demens. När någon är i barndomen ung eller gammal så vilar ansvaret på den som antigen är förälder, eller vårdansvarig att ingen svälter till döds.

Tänk om någon förälder skulle låta sitt barn som inte vill äta på flera dagar eller veckor skulle låta barnet dö av svält. Vad skulle straffet bli förutom omgivningens dom?

En av cheferna på det aktuella vårdhemmet säger i tv att man inte kan tvinga någon att äta.

Kan undra om hon vill svälta sina sista dagar och veckor i livet? Frågan är vilken värdegrund och människosyn bygger Carema sin vårdideologi på – svältas eller matas.

När mammon styr skyr Carema inga medel för att maximera sin vinst. I de nazistiska förintelselägren användes också svält med känt resultat.

Kurt Söderberg

Kåsjö Klacken

Järvsö

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons