Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

SSU: ”Elevhälsan måste stärkas”

/
  • I Gävleborg ska alla elever kunna maxa sin skolgång och må bra samtidigt, skriver två företrädare för SSU.

Nästan hälften av alla 16-åriga tjejer i Sverige har problem med stress. Oro, ångest och sömnbesvär hos unga är problem som ökat kraftigt sedan början av 1990-talet, skriver två SSU:are som menar att skolstarten ökar fenomenet.

Annons

Skolan har startat och för de flesta innebär skolstarten att se fram emot en ny termin med klasskamraterna, även om många antagligen tycker det är lite tråkigt att sommaren är slut. Men alldeles för många förknippar skolstarten med helt andra saker – stress och ångest. Ungas välmående är helt avgörande för att kunna prestera i skolan, därför måste kommunerna förstärka det förebyggande arbetet.

Nästan hälften av alla 16-åriga tjejer i Sverige har problem med stress. Oro, ångest och sömnbesvär hos unga är problem som ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. I värsta fall kan den psykiska ohälsan bli livsfarlig - en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga är självmord. Det är en oacceptabel utveckling och det är dags att samhället agerar mer kraftfullt. Mycket kan göras i skolan och där kan kommunerna i Gävleborg gå före och skapa en skola där ingen behöver må dåligt.

Psykisk ohälsa är ofta svårare att upptäcka än fysiska problem. Därför krävs det insatser och resurser för att upptäcka den psykiska ohälsan i tid. Idag finns ett system där alla elever regelbundet genom skoltiden blir kallade till fysiska hälsokontroller. Men den psykiska aspekten glöms ofta bort. Att som elev få prata om sitt välmående borde vara lika viktigt som att mätas eller kolla blodtrycket.

SSU vill därför införa psykiska hälsokontroller. Det kan ske genom att fysiska hälsokontroller på högstadie- och gymnasienivå kompletteras med hälsosamtal hos skolkurator. Det hade dels ökat chanserna att upptäcka och hjälpa de unga som mår dåligt, men det hade också minskat stigmat kring att prata om hur en mår.

Vi ser även att tillgången till kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor behöver öka markant. SSU föreslår att det sätts mål på ett maxtak om 300 elever per skolkurator. Det ökar chanserna att hjälpa de som mår dåligt och arbetssituationen för kuratorerna förbättras. Staten har ett stort ansvar i detta, därför är det bra att regeringen förra året satsade 200 miljoner för fler anställda i elevhälsan. Men det krävs större anslag så kommunerna får draghjälp. Emellertid kan vi inte vänta på nästa statliga satsning, den skenande psykiska ohälsan behöver åtgärdas nu. Kommunerna måste gå före och stärka elevhälsan så snart som möjligt och det kan göras i Gävleborgs kommuner.

Samtidigt vet vi att det råder brist på exempelvis skolkuratorer. För att få fler som jobbar inom elevhälsan borde kommunerna satsa på kompetensutveckling och fortbildning för personer som redan har yrkeskompetens, exempelvis socionomer.

Genom att satsa på psykiska hälsokontroller, ett maxtak i elevhälsan och få fler som jobbar inom elevhälsan kan vi på allvar tackla ungas psykiska ohälsa. I Gävleborg ska alla elever kunna maxa sin skolgång och må bra samtidigt. Det är en förutsättning för att få en skola i världsklass och elever rustade för framtiden.

Elin Pöllä

ordförande SSU Gävleborg

Philip Botström

förbundsordförande SSU

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons