Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skydda konsumenterna mot höga elnätskostnader

Det är känt att kommunala nätbolag ofta tar ut lägre vinst än privata nätbolag. Det visar att den tillåtna avkastningen är för hög; det går bevisligen att driva välfungerande elnät till lägre kostnader.

Annons

Villaägarnas Riksförbund har ifrågasatt de stigande priserna i elnäten. Ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten för Energimarknadsinspektionen – den ansvariga myndigheten – menar att priserna och övervakningen är korrekta (19/10).

Bakgrunden är att en ny prissättningsmodell för elnäten ska vara på plats 2012. Under tiden gäller en så kallad "mellanreglering”. På grund av den teoretiska värderingsmetod av nätet som Energimarknadsinspektionen har valt kommer priserna att stiga avsevärt.

Villaägarna menar att det finns ett antal svagheter i både den nuvarande och den kommande regleringen: Identiska tjänster kommer att kosta olika mycket för olika kunder; effektiviseringskravet i regleringen är svagast tänkbara; nätbolagens intäkter kommer inte att påverkas av kvaliteten i leveransen, och så vidare.

Det brister även i övervakningsresurserna.

Den så kallade avskrivningstiden har betydelse för nivån på tarifferna. En kort avskrivningstid betyder högre kostnad för kund. Avskrivningstiden för näten är satt till 36 år, vilket sannolikt är i lägsta laget. Den verkliga åldern saknas exakta uppgifter om, och EI saknar resurser att utreda det. Eftersom det är en gissningslek vore en rimlig försiktighetsprincip ha en viss marginal till kundernas fördel. Den synen verkar inte EI ha.

Även rent juridiskt är mellanregleringen svag. EI kunde inte vinna de rättsliga processerna mot nätbolagen ens med den mer fullödiga nätnyttomodellen. Mellanregleringen är svagare ur juridisk synpunkt och överlever knappast en rättslig prövning. Det vore därför överraskande om något enda företag kommer att åläggas att återbetala något till kunderna.

Nätbolagen verkar ha det väl förspänt. EI anger 6–7 procent som exempel på rimlig avkastning för ett nätbolag. Det förefaller vara en hög avkastning med tanke på den låga risken. Nätbolagen vet på kronan hur mycket intäkter de kan samla in under en given period; hur många branscher kan drömma om en sådan sak? Vilken risk finns kvar?

Det är känt att kommunala nätbolag ofta tar ut lägre vinst än privata nätbolag. Det visar att den tillåtna avkastningen är för hög; det går bevisligen att driva välfungerande elnät till lägre kostnader.

Sammantaget tonar en bild fram av en övervakning som i alltför hög utsträckning tar hänsyn till branschens önskemål om säkra och höga intäkter, snarare än att skydda konsumenterna. På en monopolmarknad som denna borde det målet prioriteras högre. Frågan går därför till politikerna. Vilken vilja finns att skydda konsumenterna från negativa effekter av monopolsituationen?

Håkan Lindén

regionchef

Villaägarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons