Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolpolitiker förminskar lärarkåren

För att förstå sin samtid måste man kanske blicka bakåt.

Annons

Skeendet i dag är konsekvenser av vad som tidigare hänt. Därför är det logiskt att Jan Björklund initierat en konsekvensanalys av kommunaliseringen av den svenska skolan. Utredningen kommer förhoppningsvis att sprida lite klarhet över en del av skolans bekymmer.

Det är förvånande att skolpolitikern J-E Berger skriver i en insändare att lärarfacken vill förstatliga skolan: ”kanske hoppas de att det blir lättare att höja statusen och lönerna för svenska lärare”. Berger skriver att förstatligande inte är någon trollstav. Och vem trodde det? Det finns många faktorer att ta hänsyn till för att få en likvärdig och samtidigt kvalitativ skola.

En av anledningarna till ett förstatligande av skolan är, att mycket av de pengar som tidigare var ”öronmärkta” för skolan i dag handhas av kommunpolitiker. Dessa har många andra ”hål” att stoppa pengarna i. Då gäller det att prioritera. Skolan, som under många år på 1900-talet sågs som en viktig investering, har tyvärr efter kommunaliseringen blivit styvmoderligt behandlad i många kommuner.

Men att en skolpolitiker utgår från att lärarna i första hand tänker på ”egen status och löner” är verkligen att förminska lärarna och deras arbete.

När man själv har ingått i lärarlag som kämpat för att få resurser till de barn, som skolan enligt lag ska stödja och bara får höra att det inte finns resurser känner man sig maktlös.

En skola gjorde ändå 2004 en inventering av de olika svårigheter som fanns inom deras årskurs 1–6-skola. Dokumentationen skickades till skolledning och beskrev den svåra situationen. Inget svar. Då skrev de till dåvarande skolchef, inget resultat. Till slut gick skrivelsen till barn- och utbildningsnämnden och behandlades under sammanträdet i juni samma år.

När lärarna började i augusti uppdagades att tidningen Ljusnan gjort ett referat från mötet. Ledamöterna i BUN hade tagit del av skrivelsen och reaktionen var, enligt tidningen: att lärarna på X-skolan har så dåligt tålamod och ”klassade varannan elev som onormal”. Helt felaktigt tolkat och återgivet av såväl nämnd som tidning. Både nämndens ordförande och förvaltningschefen ansåg att man måste studera det beskrivna närmare. Vilket inte gjordes.

Kanske hade det givit bättre resultat om lärarlaget gjort som man gör i sjukvården när man inte kan uppfylla kraven; de skulle ha gjort en Lex Maria-anmälan.

Därför var det hoppingivande att läsa Kirsten Bjerknes referat i Kuriren (8/9) av en föreläsning som nationalekonomen Ingvar Nilsson höll i Kulturens Hus i Söderhamn. Rubriken var Tidig insats lönsam. Man kanske klarar budget men missar barnen: ”Tänk om ni har blivit bättre och bättre på att springa kanonfort åt fel håll. Det kostar samhället astronomiska summor om man släpper taget om barnen”.

Maj-Louise Nordlund

pensionerad speciallärare, specialpedagog och skattebetalare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons