Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogen är ett flerårsprojekt

Svar till Thomas Tidholm (18/11), som skriver om allmänintresse kontra ”särintresse” i skogen.

Annons

Det är väl ändå ett allmänt intresse att det är verksamhet ute i glesbygden och i skogarna, verksamheter som genererar pengar och ger folk möjlighet att bo kvar. Det är nämligen inte bara ägarna, utan en stor mängd andra grupper som ska leva på de inkomster som skogen ger. Det finns entreprenörer, åkare, industriarbetare, byråkrater och många andra som alla ska ha sin del av inkomsterna från träden. Schablonmässiga inskränkningar i avverkningarna minskar de möjliga inkomsterna. Ändå har skogsägarna tagit sitt ansvar för att göra vissa inskränkningar.

Ett problem med alltför gammal skog, som står och självdör i naturskyddsområden, är att där kan frodas skadeinsekter, till exempel granbarkborrar, och kan bli en härd för angrepp på omgivande, frisk skog.

Tidholm drömmer tydligen om ett Sverige, täckt av John Bauer-skog. När man diskuterar skog, måste man ha ett långt perspektiv och tålamod. Det Tidholm kallar ungskog är kan hända 40 år gammal. Lägg till 40 år, och den är nog mogen för avverkning. Under hela denna tid har kanske ägaren kostat på markberedning, plantering, älgskador, röjningar, skogsvägar och olönsamma gallringar, vilket i sig ger många arbeten. Och vänta bara i 40 år! Efter all denna skogsvård blir det kraftig tillväxt i det som nu är ”ungskog”. Därför har vi nu mer skog än någonsin, och mer blir det.

Och under den tiden hinner det hända mycket inom politik och ekonomi. Det är inte så länge sedan bolagen och dåvarande regering gemensamt hade planer på tvångslagstiftning för att få skogsägarna att avverka mera, och så mycket tal om miljön var det inte då.

Håkan Franck

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons