Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska vi göra samma misstag som antikens Grekland?

Är det bland annat ur miljösynpunkt försvarbart att lokalisera vindkraftverk på bergshöjder och riskera att samma processer som hände i antikens Grekland och om kringliggande länder nu upprepas i Sverige?

Annons

I min historiebok läste jag redan under min skoltid att de i dag kala bergshöjderna i Grekland under antiken var klädda med skog. Den ökande befolkningsmängden krävde emellertid större åkerarealer för odling av jordbruksprodukter. Då fick skogen ge vika och skogen på bergssluttningarna och höjderna höggs ned och marken omvandlades bland annat till sädesfält.

Huruvida det var ett förbiseende eller rent av okunskap, att man inte tog hänsyn till vattnets oerhört stora förmåga att erodera och transportera material ned från höglänta områden till områden på lägre höjdnivå, och därigenom ge upphov till kala, skogfria landområden.

Man frågar i dag vad som är orsaken och drivkraften hos dagens vindkraftexploatörer att upprepa antikens skogsskövling. Spekulation och girighet, som hos skogsuppköparna som för 100 år sedan övertog skogshemman ofta för en mycket ringa betalning till många av de i skogsfrågor okunniga hemmansägarna.

Nu återvänder kapitalisterna, representerade bland annat av det tyska kraftbolaget EON och planerar att bygga vindkraftverk inom de naturområden som är de mest känsliga för vattenerosion, nämligen på bergshöjderna.

Nämnas bör att de skogsområden vi har här i Hälsingland producerar i många avseenden den bästa skogsråvaran i landet.

Vattenkraftverksbyggarnas framfart i älvdalarna i Norrland har på många orter lämnat efter sig sår i naturen, som aldrig kommer att läkas. Kommer samma historia att upprepas här i Hälsingland? Sår i naturen som aldrig kommer att läkas? Kommer historien från antikens Grekland att upprepas, kala bergshöjder?

Min förhoppning är att beslutsfattarna försöker se två till tre generationer framåt i tiden, innan de godtar vindkraftverk på skogshöjderna i Hälsingland! Vad jag kan förstå kommer skyddszonerna omkring vindkraftverken bli områden som allmänheten beträder på egen risk. Bärplockning inom områdena kan nog lokalbefolkningen glömma. För uppförande av ett vindkraftverk krävs transportvägar för mycket tunga transporter. För att få bärighet på vägen måste man gräva breda djupa diken för att leda bort nederbördsvattnet från bergshöjderna. Med vattenflödet följer det för växterna nödvändiga jordskiktet.

För intrånget att få bygga vindkraftverk på bergshöjderna har vindkraftföretagen enligt tidningsuppgifter erbjudit bygden en "bypenning" på 0,5 procent av framtida elproduktion. Jag skulle tro att framtida ortsbefolkningen kommer att betrakta ersättningen som en "judaspenning".

Ove Kuttainen, Bollnäs

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons