Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska inte eleverna få individuell hjälp?

I svaret från Malin Ängerå till Bodil Eriksson (18/12) känner jag att vissa frågor dyker upp. Är det avsikten att kunskapen ska fördelas jämnt? Är inte avsikten att alla elever ska få den hjälp de behöver för att nå så långt i sina studier som möjligt?

Annons

Skollagen kap.3 § 3 säger: "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling."

Sedan kan man naturligtvis tycka att det är fel i lagen, men nu är det den lag vi har att förhålla oss till.

Malin Ängerå var också inne på att målet för skolan är, och jag citerar: "Målet är att skolan ger eleverna sådana förutsättningar att de kan välja fortsatt utbildning/yrke utifrån intresse huvudsakligen". Visst, det är ett mål som utbildningsnämnden i Ljusdals kommun har bestämt.

Den 8 november frågade jag skriftligen utbildningsnämnden bland annat: "Att skolan ger eleverna sådana förutsättningar att de kan välja utbildning/yrke utifrån intresse huvudsakligen". En mycket intressant punkt. Jag hittar inget som stödjer den punkten i LPFÖ 98, LGR11 eller Läroplanen för gymnasieskolan. Likväl är punkten intressant. Begår skolans personal efter utbildningsnämndens beslut tjänstefel om vi inte följer beslutet? Skolans personal begår garanterat tjänstefel om vi inte följer läroplanerna. Eller tänker sig utbildningsnämnden att denna punkt ska genomföras under de 600 timmar som skollagen har avsatt till skolans val? Om ja, är skolans val liktydigt med utbildningsnämndens val?

Vilka medel är avsatta? Kan skolan köpa in tid på ridskola till hästintresserade elever exempelvis? Oavsett vad, hur blir skolan likvärdig, har andra kommuner tagit likvärdiga beslut?"

Den 9 november fick jag följande svar: "Nämnden får tacka för era synpunkter och jag vill meddela att jag har diariefört skrivelsen. Jag har för avsikt att tillsammans med vice ordförande hantera skrivelsen vid kommande införmöte som är nämndens ärendeberedningsforum. Där beslutas om, och i så fall hur, ett eventuellt svar ska författas till er".

Lärarnas Riksförbund har fortfarande inte mottagit svar.

Vidare tog nämnden ett beslut att meritvärdet får 9:orna ska öka med 20 poäng per år under en treårsperiod. Det gör att våra elever då skulle ha Sveriges bästa resultat, fullt i klass med Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. Det är ett bra mål, absolut! Men vad är det som gör att nämnden tror att målet kommer att infrias? Det saknas nämligen 21 procent av budgeten för undervisning om vi jämför med Stockholm stad. Tycker utbildningsnämnden verkligen att målen står i relation till medlen?

Christian Jensen

kommunombud i Ljusdal, Lärarnas Riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons