Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ser inte slakt som ett djurskyddsproblem

Kalle Hammarberg, f.d. lantbruksveterinär, Arnöviken, bemöter Malin Kolms inlägg: Sveriges lag sviker djuren.

Annons

Replik på insändare (17/9), Malin Kolm, ”Sveriges lag sviker djuren”:

Hej Malin, vegan och djurrättsaktivist! Tack för din insändare som tar upp tankar även jag som köttätare har anledning att fundera över. Du beskriver slakt av djur som ett djurskyddsproblem och därmed ett brott mot djurskyddslagstiftningen. Själv ser jag inte slakt som ett djurskyddsproblem. Avlivande av djur för kött- skinn och ullproduktion är däremot ett etiskt problem som inte ska förtigas. Djurskyddsmässigt gäller att inget av den hantering som sker på slakteri efter bedövning (djuret är medvetslöst) orsakar djuret något lidande. Däremot är det i nästan alla andra EU-länder tillåtet att avliva slaktdjur genom att med strupsnitt tappa ur blodet utan föregående bedövning vid så kallad religiös slakt. Det är ett djurskyddsproblem som den svenska lagstiftningen lyckligtvis förbjuder. Men hanteringen av slaktdjuren före bedövning kan, om den utförs felaktigt, inbjuda till djurskyddsproblem.

Men det är egentligen inte det jag vill kommunicera med dig och andra militanta veganer (min tolkning av djurrättsaktivist, som du kallar dig) om. Jag respekterar mycket väl ett veganskt levnadssätt. Motiveringarna kan vara många, t.ex. hälso- och miljöaspekter. Det som gör mig fundersam är den motivering du anger, att djur inte ska få ”utnyttjas eller dödas”. Jag utgår ifrån att det är slaktdjur du talar om, och inte djur i allmänhet. Ett långt liv har lärt mig att först lyssna även på meningsmotståndare innan jag bestämmer vidare argumentering, så jag vill gärna förstå hur din värld ser ut, för den världen beskriver ”no kill-veganer” sällan eller aldrig. Jag funderar bl.a. på följande saker:

Vi har i Sverige långt över 1 miljon katter. De är rena köttätare, att inte ge dem kött är ett brott mot djurskyddslagen. Utgående från vad min egen katt äter, ca 80 gram/dag, kommer jag fram till att den köttmängd bara katterna i Sverige kräver motsvarar slakt av ungefär 100 000 kor. Eftersom de flesta slaktrester och fisk som ingår i kommersiell kattmat idag kommer från djur som är mindre än kor, är katternas matbehov långt över 100 000 djurkroppar. Hur ser du på det, hur ska vi skaffa mat till katterna? Förutom katterna kräver även de flesta hundar kött i maten.

Anser du att vi ska ha betande djur? Betande djur är en stor resurs som naturvårdare. Eller anser du att de inte ens ska få födas, få finnas? Väldigt många beten sker på jordar som inte kan användas till annan livsmedelsproduktion.

Om du nu anser att vi kan ha betande djur, hur anser du då att de ska få dö om du också anser att djurskyddslagen ska förbjuda dödande av djur? Den naturliga döden för djur har jag sett tillräckligt många gånger för att tydligt kunna säga att det är ett djurskyddsmässigt oacceptabelt sätt att låta djur dö på.

Det finns i världen kulturer som baseras på jakt/fiske och uppfödande av djur till livsmedelsproduktion. I Sverige har vi de renskötande samerna. Ska sådana kulturer förbjudas enligt din uppfattning? De flesta områden som innefattar sådana kulturer är helt olämpliga för växtodling. Inuitkulturen på Grönland?

Växtätande djur producerar gödsel, mycket gödsel. Om du anser att vi ska dra ner på mängden betande djur, vilken gödsel avser du kan användas i vegetarieproduktionen?

Du diskuterar djurhållningens etik när det gäller slakt. Hur ser du på växtodlingens etik när det gäller de vegetarier du bygger din kost på. En stor del är importerad, producerad utanför vår åsyn. Är den produktionen alltid etisk acceptabel? Jag tänker på bruket av konstgödsel, kemikalier/gifter vi inte godkänner i vår del av världen, miljöförstöring, många och långa transporter, för oss oacceptabla förhållanden för arbetskraften, etc. Jag är säker på att om du med egna ögon fick se hur en del av den internationella vegetarieproduktionen sker skulle du tappa intresse för att stödja den. Etiska problem finns naturligtvis även i djuruppfödning för livsmedel, men de är färre i svensk djuruppfödning än internationellt, och åtminstone i vårt land finns möjlighet att välja vilket kött man är villig att betala för. Det valet är svårt när det gäller många importerade vegetarier.

En övergång till ett köttfritt samhälle kräver på sina ställen en stor omställning i vår samhällsstruktur. Alla ”veganer och djurrättsaktivister” (som du själv kallar dig) som jag känner, bor i större samhällen i närheten av en välsorterad livsmedelsbutik. Hela landet ser inte ut så. Dina tankar kommer att ha svårt att slå igenom i delar av Sverige där jakt, fiske och gårdsslakt står för en icke oväsentlig del av livsmedelskonsumtionen. Hur ser din värld på glesbygdens matanskaffning?

Du får gärna ge mig svar på mina frågor. Jag har många fler, speciellt när det gäller etiken i livsmedelsproduktionen, både när det gäller kött och vegetarier. Personligen strävar jag efter lokalt producerad mat, kött som producerats på gårdar med god djurhållning med insyn, växtodling där marken sköts väl, och bruk av gödsel/kemikalier styrs av behovet, inte av rutin. Men visst fuskar jag ibland, tar till exempel en kopp kaffe.

Kalle Hammarberg

f.d. lantbruksveterinär, Arnöviken

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons