Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sanningen i Bibeln måste ses i sitt sammanhang

Vill man göra rättvisa åt Bibeln måste den tolkas med det synsätt man hade på den tiden texterna skrevs, skriver Lennart Gunhamre.

Annons

Jag ogillar dina åsikter, men jag respekterar din rätt att ha dem! Var de inte ungefär så Voltaire uttryckte sig? Jag säger detsamma om Kjell Norlins inlägg (16/8).

Läs även: Bibeln skildrar sanningen

Vill man göra rättvisa åt Bibeln måste den tolkas med det synsätt man hade på den tiden texterna skrevs. Det synsättet har vi inte i dag! De bibliska texterna grundar sig dessutom på muntliga berättelser, som efter nedtecknandet både redigerats och översatts från det ena språket till det andra. Lägg till detta att tolkningar alltid åtföljs av tvister om tolkningarnas riktighet. Jag skulle i det läget inte våga påstå, att Bibeln skildrar sanningen.

Norlin menar att barn behöver en barnbibel. Herregud, förskona dem! När vi som vuxna inte är överens om tolkningarna av bibeltexterna, hur ska vi då kunna tolka dem åt barnen, som dessutom har en begränsad livserfarenhet, som är en förutsättning för ett eget ställningstagande. Låt Jesus vänta tills de mognat. – Jo då, jag vet att Jesus uppmanade oss att bli som barn, för att komma in i himlen (Matteus 18). Men här har vi återigen en tolkningsfråga. Han kan ju knappast ha menat, att vi ska förbli som barn i omdöme och förstånd, för att komma in i himlen.

Teologerna skiljer på människan Jesus och kyrkans Kristus, den bild av Jesus som kyrkan tillskrivit honom. Dit hör också frågan om begreppet Gud, om vilket förre ärkebiskopen KG Hammar säger att vi inte kan veta något om, åtminstone inte om Gud i sig, Guds väsen. (Släpp fången loss! s. 86)

Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når! (Shakespeare)

Lennart Gunhamre

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons