Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samverkan behövs i vården

Vi har varit litet oroade över varthän akutsjukvården i södra Hälsingland skulle vara på väg. Överlappande förändringar – upphandling och införandet av hälsovalet – synes ha komplicerat ett beslut.

Annons

Debatten om Bollnäs sjukhus har dragit igång igen – nu inte utifrån vad som ska läggas ned utan utifrån vilka som ska kunna få vara med att lämna anbud på att driva sjukhuset.

Vi tycker att det är bra, att frågan om sjukhuset har kommit därhän, att större delen tas ut på entreprenad. Vi tolkar de politiska besluten som så, att landstinget vill bevara sjukhuset med i allt väsentligt det utbud av sjukvårdstjänster, som man har i dag, och ingå ett avtal med en leverantör om att så ska ske åtminstone för fem år.

Ser man till olika uttalanden från ledande politiker har i alla fall vi uppfattat dem så, att invånarna i södra Hälsingland har fått ett löfte om sjukhusets bestånd i ungefär nuvarande omfattning ett antal år framöver.

Vi har varit litet oroade över varthän akutsjukvården i södra Hälsingland skulle vara på väg. Överlappande förändringar – upphandling och införandet av hälsovalet – synes ha komplicerat ett beslut.

Utifrån förfrågningsunderlaget tolkar vi nu situationen så, att leverantören ska ta ett ansvar för en dygnet runt öppen akutmottagning vid sjukhuset, som ska kunna klara av akutmedicinsk verksamhet, familjeläkarjour och enklare ortopedisk och kirurgisk verksamhet. Leverantören har att lösa läkarbemanningen genom egen personal eller läkare från hälsocentraler. Detta öppnar för olika lösningar av läkarbemanningen. Utgångspunkten är – såsom vi tolkar det – att patienter, som inte får akut hjälp vid sina hälsocentraler, har en akutmottagning vid sjukhuset att vända sig till. Och det känns tryggt.

Självklart vill landstinget säkerställa, att den leverantör som får förtroendet att ta över verksamheten vid sjukhuset, är kompetent och professionell. Till exempel ska man presentera verksamhetsidé, vision och utvecklingsmodell samt sitt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Detta ska vägas ihop till en kvalitetsbedömning.

Men även ekonomin ska bedömas. Viktigt är ju att kräva, att leverantören ska ha en ekonomisk stabilitet – ha goda muskler. Mått för en sådan bedömning kan vara till exempel soliditet, avkastning på kapital, kassaflöde med mera.

Men för att säkerställa kunskapen om ekonomisk förmåga kräver landstinget också, att anbudsgivare ska ha en omsättning på minst 300 miljoner kronor varav minst 150 miljoner kronor i hälso- och sjukvård. Detta krav har väckt debatt. Är det fråga om att rigga för storföretag eller ett medvetet försök att stoppa företaget Mitt Hjärta, har undrats i ledare och insändare. Bra vore väl, om politikerna klarlade logiken bakom kravet!

Vi tycker det vore intressant att se, hur en aktör inom primärvård i området såsom Mitt Hjärta bedömer – utifrån sina erfarenheter av lokala förhållanden - tänkbara synergieffekter avseende konsekvenser för både patienter och landstingets ekonomi av att bedriva primärvård och sjukhus under en hatt. Verksamheterna som ingår i upphandlingen, är en viktig del i den lokala närvården. Samverkan med andra delar av denna är därför viktig

Bengt Anderson

Jan Bergstrand

Lennart Sjöberg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons