Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så får vi bättre nyheter om klimatet

/
  • Tidningarna måste bli bättre på att visa hur klimatförändringarna påverkar människor. Men fokusera på lösningar istället för problem. Bernise Icyibaruta, 11, lär sig plantera träd som skydda mot klimatförändringarna genom en av Vi-skogens trädklubbar i Rwanda.

Klimatrapporteringen ökade i Sverige under 2015, inte minst i lokaltidningarna. Men för att bibehålla trycket, även utan ett klimattoppmöte på agendan, behöver vi alla hjälpas åt. För det som engagerar läsarna blir prioriterat i medierna, skriver Henrik Brundin, Vi-skogen.

Annons

Klimatet är ingen klickraket, konstaterar journalister som medverkar i Vi-skogens färska rapport Varmare klimat – iskall nyhet? Varför bryr vi oss inte mer om vår tids kanske viktigaste fråga? Många menar att vi människor svarar på omedelbara hot mot oss själva och våra familjer. Effekterna av klimatförändringarna ligger längre fram i tiden och hör inte dit, enligt teorin. Förklaringen är begriplig, men vi får inte nöja oss med den. Problemen är faktiskt redan här. 2014 och 2015 var de varmaste åren på jorden sedan mätningarna började år 1880. Redan i dag kan många människor i östra Afrika, där Vi-skogen arbetar, vittna om det. Bönderna märker av att längre perioder av torka förstör skördarna. Barn ser det på sina tallrikar där portionerna blir mindre. Nästan alla känner någon som dragits med i jordskred, orsakat av kraftiga regn.

Smältande glaciärer och isbjörnar på allt tunnare is ger en bild av klimatförändringarnas effekter. Låt det inte stanna där. Ställ frågan hur vårt agerande i Sverige bidrar till den globala uppvärmningen. Hur den påverkar människor som kunde varit våra barn, våra barnbarn eller du och jag. Men på samma sätt som vi måste se klimatet i vitögat, behöver vi fokusera på lösningar.

För att läsarnas intresse ska öka måste medierapporteringen bemöta den ångest och maktlöshet många upplever inför klimathotet. Det är helt enkelt bättre att vinkla på hopp än på hot. Och vi är faktiskt på god väg. Under 2015 ökade den svenska klimatbevakningen kraftigt. Däremot minskade antalet artiklar om klimatförändringarna i Gävleborg med 5 procent. Mest engagerar artiklar som kommer nära, de som handlar om höjda havsnivåer i närområdet eller hur vår köttkonsumtion påverkar klimatet. Men för att rapporteringen ska öka i takt med det varmare klimatet behöver läsarna visa mer intresse för frågan. Fler privatpersoner behöver skriva engagerade insändare, berätta om sina klimatsmarta val i vardagen och lajka, kommentera och dela klimatnyheter i sociala medier.

Samtidigt behövs modiga och relevanta förslag från politikerna. Nytänkande och smarta lösningar från näringslivet. Initiativ från klimatrörelsen och biståndsorganisationer.

Tillsammans kan vi öka trycket i klimatrapporteringen och få redaktionerna att prioritera frågan högre. I höstas antog FN 17 globala mål för hållbar utveckling. Det trettonde målet handlar om hur vi ska bemöta klimatförändringarna och anger särskilt att vi ska vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. Att vi alla hjälps åt för att göra klimatet till klickraket är en sådan åtgärd.

Henrik Brundin

biolog och vice vd Vi-skogen

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons