Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risk för fosforbrist

Fosfor är ett grundämne som finns i alla levande växter och djur. Den mesta delen av den fosfor som används i dag utvinns som en biprodukt vid malmbrytning. Under 1800-talet utgjorde stallgödsel det viktigaste gödselmedlet på våra åkrar.

Annons

Det avloppsvatten som kommer in i våra kommunala avloppsreningsverk innehåller fosfor och en del andra näringsämnen.

Genom kemisk fällning kan man fånga upp detta fosfor. Det innebär att järn tillsätts till avloppsvattnet i reningsverket. Järn bildar med fosfor en förening som inte är vattenlöslig. För att få en låg halt av fosfor i utgående vatten är det nödvändigt att tillsätta stora mängder järn i reningsverket. Ett kilo slam innehåller 100 gram järn (10 procent).

När näringsämnen blandas med stora mängder vatten i våra avlopp, så är det svårt att omvandla tillbaka i ren form som växterna kan ta upp.

Att sprida detta avloppsslam på åkrarna är inte så lämpligt, därför att fosfor är bundet till järnfosfat som är otillgängligt för växterna. Därtill innehåller slammet järn samt föroreningar av tungmetaller och andra kemikalier.

I väntan på att nya metoder ska utvecklas läggs slammet bland annat som täckmaterial på gamla gruvfält.

Eftersom fosfor är ett livsviktigt grundämne i alla levande celler, måste metoder utvecklas för att ta tillvara det fosfor som i dag spolas ut i våra avloppsnät.

Forskare vid Linköpings universitet har beräknat att världens fosforproduktion når sin kulmen omkring år 2030. Huruvida dessa beräkningar stämmer eller inte så kommer världsproduktionen att börja dala under detta sekel, med kanske en svältkatastrof som följd.

Karl-Erik Nordlund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons