Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen sänker ambitionerna för de unga

Hur möter den borgerliga regeringen utmaningarna som den svenska skolan står inför?

Annons

Det gäller från förskolan rakt igenom systemet till högskola. Resultaten i grundskolan sjunker för sjätte året i rad, andelen elever i grundskolan som inte uppnår sina mål ökar. En av fyra gymnasieelever tar inte examen inom loppet av fyra år. En alltför liten del av de unga har utbildning på högskolenivå.

Kommunerna i Gävleborgs län brottas med att de resurser man har ska användas på bästa sätt för barn och unga i skolan. I vår socialdemokratiska budgetmotion till riksdagen har vi ett antal förslag för att stötta detta och höja kvalitet i skolan. Men vad har den borgerliga regeringen för förslag till lösningar? Jo, som den första regeringen i historien, vill man sänka utbildningsambitionerna för nästa generation!

Vi Socialdemokrater har högre ambitioner. Vi vill investera i grundskolan genom satsningar på färre barn i klasserna i lågstadiet, höga krav på eleverna i grundskolan kombinerat med ett kraftigt stöd, utbildningskontrakt för unga som inte slutfört gymnasiet.

I dag har drygt 43 procent av 30–34-åringarna i Sverige en högre utbildning (högskola och yrkeshögskola). Vi sätter målet till 50 procent år 2020. Vi vill investera i 11 500 platser på högskolor, universitet och yrkeshögskolan under nästa år. Samtidigt vill vi investera 200 miljoner kronor för ökad kvalitet i utbildningen på högskolor och universitet i form av ökat antal lärarledda timmar och ökad möjlighet till praktik för studenterna.

Men den borgerliga regeringen vill inte investera i grundskolan så att fler når målen. I stället föreslår de ett ettårigt gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen för elever som inte har nått målen i grundskolan. Regeringen skär dessutom ned på gymnasieskolan med 675 miljoner kronor i år.

Regeringens mål är att andelen 30–34-åringar i Sverige som har högre utbildning (högskola eller yrkeshögskola) ska vara 40–45 procent år 2020, alltså ligga still eller minska, enligt deras nyligen presenterade budget. Den borgerliga regeringen minskar antalet platser på högskolor och universitet med minst 10 000 platser i år. Under nästa år beräknar lärosätena att det kommer att minska med ytterligare cirka 10 000 platser. Detta är den borgerliga regeringens sätt att möta ungas behov av utbildning för friheten i att forma sina liv, arbetsmarknadens krav på kompetens och den globala konkurrensen. Nu undrar vi om Tomas Tobé (M), riksdagsledamot från Gävleborgs län och ordförande i riksdagens utbildningsutskott verkligen tycker att det är klokt att starta denna nedåtgående spiral för Sverige och en återvändsgränd för unga människor på väg ut i arbetslivet?

Raimo Pärssinen (S)

Åsa Lindestam (S)

Per Svedberg (S)

Elin Lundgren (S)

riksdagsledamöter från Gävleborgs län

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons