Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Projekt ger sällan bestående resultat

Projektbidrag = anslagsekonomins villkor eller ett sätt att i myndighetsvärlden kontrollera hur pengar används. (Projekt = förslag, plan, utkast).

Annons

Projekt har alltid en begränsning i tid, har ett tydligt mål, vara innovativt och lätt att utvärdera. Bidragsgivaren vill veta hur och om pengar använts på rätt sätt. (Enligt bidragsgivaren). Projekt är relativt lätt att hantera för såväl givare som mottagare och stämmer med arbetsmarknadens regler, ofta använt inom offentlig sektor. Dessutom leder projekt sällan till några bestående verksamheter eller resultat. Leder till och med till att man kommer att arbeta med fel saker i sammanhanget. Kan splittra ledning och arbete. Situationer som kan vara lämliga är till exempel när en ny typ av verksamhet ska prövas. "Folkrörelseutredningen konstaterat att "föreningslivet har allvarlig kritik mot projektbidragens styrande effekter". Svårt att få bidrag från exempelvis Socialstyrelsen för pågående verksamhet. (Projekt-tänk). Detta till trots att kontrollmöjligheterna finns fullt ut i form av verksamhetens berättelser och verksamhetsplan etcetera.

Om man ser till den verksamhet som RSMH i Gävleborg har bedrivit i 30 år och som stabiliserats på en hög nivå, så skulle projektidén kunna snedvrida en fungerande verksamhet. Nya influenser är givetvis värda att beakta, utan att erfarenhet kommer på skam. Men i de flesta projektsituationer tenderar projektet att ta över och inverka menligt på den "ordinarie" verksamheten, det vill säga omsorgen om våra medlemmar, samarbetet med övriga organisationer, kommunen och andra samarbetspartners.

Kraften kommer att läggas på att uppfylla projektets kriterier. Kanske måste man projektanställa, detta innebär också ett fjärmande från föreningsidén. Hur lång inkörningsperiod för en nyanställd?

Hur mycket pengar som omsätts i projekt torde vara svårt att följa upp, men det är en fråga om ett antal miljarder. Ett annat sätt att använda alla dessa pengar vore att stötta och på så sätt stabilisera redan fungerande ideella föreningar, utan att för den skull försämra kontrollfunktionen.

I Gävleborgs län och kommuner fungerar detta förhållandevis bra, men allt kan som känt bli bättre. Tänkvärt är att de ideella föreningarna i Sverige har en omsättning på cirka 100 miljarder (fyra procent av BNP) och har tillsammans 125 000 anställda. Men föreningslivet vilar främst på ideella insatser – 480 miljoner obetalda timmar om året vilket utgör omräknat i heltidstjänster 300 000 stycken. Det beräknade värdet 70 miljarder.

Det ideella arbetet måste på något sätt få en statushöjning och detta utan att sättas under något slags "projekt-tvång".

Litteratur: Peter Drycker, Folkrörelseguiden, Christer Leopold Professionell Ideell, Carl Hemström ekonomisk och ideella föreningar.

Arthur Södergren, RSMH

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons