Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Privilegier är inget dåligt, tvärtom!”

Replik på Lisa Magnussons ledare/krönika "
Den tjafsiga feminismen gör mig helt deprimerad
":

Annons

Hej Lisa! Jag blir lite bekymrad när jag läser din krönika om hur den tjafsiga feminismen idag gör dig deprimerad. Men kanske kan jag muntra upp dig med att säga att feminismen alltid har varit tjafsig, kommer att bli tjafsigare, och att detta är något bra? Så kallad tjafsighet är nämligen en sten i skon på självbelåtenhet och stagnation som alltid riskerar att slå klorna i rörelser ju större de blir. Feminismen är inget undantag. Du är inte den första som säger att dagens feminism är tjafsig, tro mig, det var det säkerligen många som tyckte om dåtidens feminism på till exempel tidigt 1900-tal, det är inget nytt. "Räckte det inte med arvsrätt? Nu ska de ha rösträtt också, kvinnorna! Tjafs!" Ständigt pekas bråkmakare ut och förlöjligas när de kommer med nya krav som pekar på att feminismen kanske ändå inte är riktigt klar än. Att alla kanske inte får en lika stor bit av kakan.

Du skriver att det kom klagomål över bristen på mörkhyade på "den hastigt valda" presentationsbilden på en Facebookgrupp. Vi måste ha i åtanke att det är vita kvinnor som först och främst får, och har fått, njuta av frukterna av feminismen, medan deras icke-vita medsystrar kontinuerligt ställs åt sidan eftersom de har fått, och får, slita under både patriarkala och rasistiska strukturer. Att hastigt googla fram en bild där alla får vara med, ska det vara så svårt? Det kallar jag att bara vara en smula socialt medveten.

Jag vill också passa på att tala lite med dig om privilegier eftersom min tolkning av privilegier kanske också kan hjälpa till att göra dig mindre ledsen. Privilegier är inget dåligt, tvärtom! Privilegier är helt enkelt vad du slipper att utsättas för i samhället. Jag som vit behöver aldrig utsättas för rasism, jag som cis (alltså nöjd med mitt biologiska kön, inte någon förolämpning) behöver aldrig utsättas för transfobi, jag som är utan funktionshinder behöver aldrig utsättas för funkfobi.

Däremot har du helt rätt i att vissa privilegier gör att en har mindre rätt att uttala sig i vissa frågor. Verkar det, till exempel, rimligt att du som vit ska ta debatten om hur det är att växa upp som afrosvensk? Hur roligt skulle det vara om en medelålders man skulle förklara för dig hur det är att vara ung kvinna i Sverige i dag? Du kallar det meningslöst drev. Jag kallar det lite vanlig hyfs, att ge plats åt medsystrar och bröder som behöver få komma till tals i denna fantastiska rörelse och i samhället i stort. Det tvingar oss att ställa frågorna: vem bestämmer vad som är viktigt att ta upp? Vem bestämmer vad som är meningslöst drev? Vem är det som egentligen får komma till tals? Tjafs. Reclaim the name.

Och nej, alla snutar är inte svin, men tror du att det skulle trösta familjerna till polismördade Tamir Rice, Bettie Jones, Tiara Thomas och Sandra Bland, med flera, om du skulle lägga armen om dem och säga "men alla snutar är inte svin!" Vi vet att inte alla snutar är svin. Vi vet att inte alla män är svin. Men att hålla på att upprepa dessa mantran, inte alla män, inte alla poliser, och så vidare, är i grunden meningslöst. De säger inget vi inte redan vet utan verkar snarare för att dölja de maktstrukturer och systematiska förtryck som ligger bakom att folk kan bete sig på det här sättet.

Om du tror på fullaste allvar att feminismen, i skrivande stund, inte förmedlar ett annat budskap än manshat så förstår jag att du känner dig deprimerad. Dock måste jag nog säga att du inte har tittat särskilt noga eller länge på feminismen i så fall. Jag vet, det är jobbigt när folk grälar. Det finns, liksom i alla rörelser, nättroll som inget annat vill än att gräla för grälandets skull. Alla kan inte komma överens om allt och det är lätt att förlora siktet när ens feministiska forum allt mer börjar likna ett kommentarsfält på youtube. Kom då ihåg att förändring sällan kommer smärtfritt, att alla har sina egna kamper mitt i vår stora kamp och att det är okej. Din kamp och min kamp behöver inte komma på bekostnad på någon annans. Det går att fokusera på flera saker samtidigt. Det du uppfattar som meningslöst kan vara hela världen för någon annan.

Ursäkta röran, vi håller på att förändra världen.

Din medsyster Rebecka

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons