Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pengar i tid

Jag skriver den här insändaren för att jag vill göra omgivningen uppmärksam på hur det är att leva som socialbidragstagare. Hur vi kan bli bemötta på socialkontoren.

Annons

Jag talar av egen erfarenhet när jag säger att socialsekreterarna brister i sina yrkesroller.

Det är snarare regel än undantag att man blir bemött med nonchalans varje månad, när det är dags att ansöka om sitt försörjningsstöd. Det är inte ovanligt att det går 5-6 veckor mellan utbetalningarna, och när man konfronterar dem om detta så får man höra att de gör sitt bästa, och att man får vara så vänlig och vänta tills någon kan handlägga ens ansökan.

Är ens egen socialsekreterare av någon anledning indisponibel så får man vänta ännu längre på sin utbetalning. Har de inte delegationsrätt runtom på socialkontoren? Har stigmatiseringen genomsyrat hela samhället?

Att vara socialbidragstagare är att befinna sig i en synnerligen prekär livssituation, och det sista man behöver är att bli än mer utsatt. Jag passar mig ändå för att generalisera, och säga att alla socialsekreterare beter sig på detta sättet. Om jag skulle påstå det, skulle jag naturligtvis fara med osanning. Men jag står fast vid att det ofta är på detta sätt som jag har beskrivit i denna insändare.

Jag efterlyser en större förståelse hos dessa tjänstemän. Inget lismande, bara medmänsklig förståelse. Man har inte som socialbidragstagare enbart skyldigheter, utan man har även självklara rättigheter. Det minsta man kan kräva och förvänta sig är att ens ersättning betalas ut i tid varje månad, för resten av månaden går åt till att kalkylera hur man ska få tillvaron att gå ihop.

Det är vår verklighet. Inte skulle väl ni andra vilja att er lön betalades ut var femte vecka, i stället för var fjärde?

Upprörd socialbidragstagare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons