Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Orkar snart inte engagera mig

Min son går i årskurs 8 vid Bergsjö centralskola, den klassen har i dag en bra bit över 30 elever. De senaste läsåren ha kantats av diverse omorganisationer, sammanslagningar samt nerläggningar.

Annons

Vad är det som händer! Jag, en förälder så upprörd, arg och ledsen, men som befinner sig i ett "off-läge". Min son går i årskurs 8 vid Bergsjö centralskola, den klassen har i dag en bra bit över 30 elever. De senaste läsåren ha kantats av diverse omorganisationer, sammanslagningar samt nerläggningar.

Föräldrar, elever och lärare går med en ständig oro över vad som händer med skolan, och vad dess konsekvenser blir för våra barn. Finanskrisen i all ära, men ska våra barn vara med och betala med sin framtid över något som vi vuxna ställt till med? Här i Nordanstig känns det som finanskrisen lyst över kommunen under lång tid, men i dag får politikerna ett godtagbart argument till oss invånare.

Att jag som kommuninvånare börjar bli apatisk och ställer mig utanför debatten utan att ta kamp bör vara oroande för er politiker, som ska fatta beslut grundade på ett demokratiskt förhållningssätt. Tror ni att en kommun utvecklas med invånare som "gett upp"? Jag personligen har alltid haft som motto, att se möjligheter ej hinder, men att efter flera år av nerskärningar inom skolan utan att ni politiker har stått upp för våra barns, allas vår framtid, blir känslan att hindren är övermäktiga.

Lärarna tycker det är bra med engagerade föräldrar, vad vill ni politiker ha? Hur viktig är våra åsikter? Låt även våra barn/eleverna komma till tals i skoldebatten. Heja på alla engagerade lärare som strider och står upp för våra barn.

Astrid Lindblom

Fiskvik

 

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons