Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu vet vi hur lång framtiden är!

Visst har fler av er funderat på frågan, eller fått den av ett barn: Hur lång är framtiden? Se där en spännande utmaning för vårt skolsystem, skriver Lena Berg Nilsson och Ola Nilsson i skolnedläggningsdebatten i Hudiksvall.

Annons

Visst har fler av er funderat på frågan, eller fått den av ett barn: Hur lång är framtiden? Se där en spännande utmaning för vårt skolsystem. Hur ska man kunna formulera ett begripligt svar kring ett abstrakt fenomen? Vi som var på informationsmöte på måndagskvällen om den framtida skolstrukturen i Hudiksvall behöver inte fundera längre. Vi vet hur lång framtiden är! I Hudiksvall är framtiden fem–tio år.

Ovanstående kan tyckas raljerande, men visar med all tydlighet bristerna i skolstrukturutredningen och hur den kommuniceras till medborgarna. Utredningen finns publicerad på kommunens hemsida, vilket onekligen är berömvärt ur ett demokratiskt perspektiv, problemet är bara att den publicerade versionen inte helt överensstämde med den som presenterades på informationsmötet.

Det är här frågan om framtiden kommer in. När man läser utredningen får man intrycket att perspektivet är långsiktigt. Det talas om mycket stora och genomgripande förändringar som kommer att ge permanenta effekter. Inte bara för de 1298 elever som berörs, utan genom ringar på vattnet för de flesta invånarna i stora delar av Hudiksvalls landsbygd. De beslut som kommer att fattas ska inte bara vara de bästa i dag, utan också de rätta för lång tid framåt. Trodde vi. Men nej! Under presentationen fick vi veta att dessa framtida strukturer bara gäller ett perspektiv på fem–tio år. Fast utredarna hade, som av en händelse, glömt att skriva det…

Tyvärr var detta inte det enda som de glömt bort att skriva. Inte heller de slutsatser som utredarna presenterade på informationsmötet finns med i den publicerade versionen.

Utredningen saknar dessutom grundläggande fundamenta för att den ska kunna utgöra ett någorlunda dugligt beslutsunderlag. Sålunda saknas exempelvis källor till alla siffror och påståenden som staplas på varandra, vilket gör spårbarheten i utredningens resultat obefintligt. Detta förklarades av utredaren på informationsmötet med att det skulle bli för jobbigt att läsa.

Kanske är det dags att sluta underskatta oss landsbygdsbor. Trots att vi bor på landsbygden är vi fullt kapabla att både läsa och förstå komplicerade sammanhang. Förhoppningsvis gäller det även våra politiker som i slutändan ska fatta beslut.

Gör om, gör rätt!

Lena Berg Nilsson

Ola Nilsson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons