Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med buddistiska toleransens princip skulle en del av den mänskliga ångesten lindras

/

Det ligger i människans natur att fundera över metafysiska frågor såsom meningen med tillvaron, varats uppkomst och slut, och så vidare, skriver insändaren som tror att buddismen påverkar människor på ett bra sätt.

Annons

Eftersom vår tankeförmåga inte förmår ge svar på dessa spörsmål, är det naturligt att religionen blir en tillflykt för att finna vägledning. För många sökande personer ger en troslära förtröstan när livets knaggliga stig ska tillryggaläggas.

Den kanske främste religiöse tänkaren genom alla tider, Siddharta Gautama (Buddha), levde ungefär att halvt millennium före Jesus. Det finns inga bevis för att Jesus tagit del av och påverkats av buddhismen. Dock kan Buddhas idéer ha varit kända i den tid och miljö som Jesus verkade i. Hur som helst finns åtskilliga synsätt som tämligen väl överensstämmer med vad såväl Buddha som Jesus lärde ut. Exempelvis menade de att allt som är av denna världen är underkastat föränderlighet och förgänglighet. Att inte medvetet utöva våld är ett annat ömsesidigt framfört budskap. Även rätt livsföring och vikten av att välja rätt tanke, ord och handling utgör detaljer där det råder betydande överensstämmelse.

Givetvis föreligger fundamentala skillnader mellan de båda religionerna. Det innevarande livet ses enligt buddhismen som ett led i en oändlig födelsekedja. Någon absolut sanning existerar inte utan står att finna inom varje individ. Därför måste var och en själv ta ansvar för sin befrielse. Tron på en allomfattande och obestridlig gudomlighet som delar ut belöning eller straff förekommer inte. Medan Bibeln utgör ett kategoriskt rättesnöre för de flesta kristna, saknas motsvarande sammanfattande textsamling inom buddhismen.

Buddha anvisade en väg, men framhöll att han inte försökte tvinga någon att tro på honom eller hans undervisning. I stället rekommenderade han sina åhörare att själva undersöka och ta ställning till innebörden i hans budskap. Om någon svärtar ned Buddha, läran eller gemenskapen så bör inte detta ge anledning till vrede. En människa förväntas hålla sin egen religion i ära men aldrig tala illa om andras.

Vissa skrivningar bland urkunderna i främst de monoteistiska religionerna, till exempel islam och kristendomen, kan under olyckliga omständigheter misstolkas och ge näring åt fördömande åsikter och strömningar. Skälet kan vara att i dessa ideologier är Gudsbegreppet så grundläggande att en sedlig världsordning utan Gud som skapare är otänkbar. De som agerar mot hans vilja riskerar att hamna i onåd.

Om alla livsåskådningar tillämpade den buddhistiska toleransens princip, skulle med stor sannolikhet en inte ringa del av all omotiverad ångest i den mänskliga tillvaron lindras. Det gamla ordstävet Var och en blir salig på sin tro bör vara tillrådligt beträffande andliga ställningstaganden, förutsatt att man inte skadar någon eller försöker tvinga på någon sin egen uppfattning.

Zeke Svammel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons